Horsakistan

Akt 770                                                                2011-02-27

Glimrande vårögon i Torekov

– Kajak, känner du av att det håller på att bli vår?

– Sugus, knappast alls. Något ljusare kanske.

– Inte den minsta gnutta vårkänslor?

– Aha, menar du så. Visst, nu känns det. Jo, saven stiger.

– Titta på svanarna, se hur deras ögon glimmar.

– Vad kan detta bero på? Vad kan de skåda i skyn?

– Gunin har en teori. Han har fotograferat svanarnas gula

fläckar och påstår att där finns ett speciellt vårflimmer.

– Tala om förväntningar.

– Folket har ju konstiga känslor. Verkar som om årstiderna inte spelar

någon roll i deras kärleksliv. Det är mest pang på,  året runt. Smaklöst.

– Nåja, deras vigslar har nog en tyngdpunkt på våren, kring pingsthelgen.

-  Gunin fångade, på väg till Hallands Väderö i går, en bröllopsdokumen-

tation vid Morgondoppsbryggan i Torekov. Och inte är det väl pingst nu?

– Det kan gå snett i alla relationer. Och snett verkar det ha gått. Har du

kollat bilden?

– Jag kan inte se att det har gått snett.

- Svarta kläder. Brudar skall vara klädda i oskuldens vita färg.

Gärna brudgummen också. Annars påminner de om det mest

osmakliga, nämligen skarvar. Smaklöst.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 769                                                                2011-02-20

Punins vårspår i år.

– Punin här. Ok, ursäkta, men Gunin och hans Kallskärslid-gäng är lite

provocerande. Tycker jag. Ibland. Minns mig från Akter som 763 och 741.

Västsidans företrädare talar om spår av vår. Jag tog i dagarna en tur från

mitt Stenshuvud utmed Ålakusten till Vattenriket runt Kristianstad.

Där kan man tala om vårspår. Höga vattenflöden och ytor kring Helge å

och det nyligen invigda Naturum. Kolla även Akt 629.

Utsikten från Naturum är magnifik liksom från ruinen på Allön.

Lite mer udda spår såg jag utmed Ålakusten. Ålfiskarnas båtar låg på land

och ryckte i sin förtöjningar i längtan att få komma till havs. Tala om vårkänslor.

 
Ytterligare ting, som jag tycker kan vara värda en mening, vill jag sammanfatta

med en fyrarutig bild, för att tangera Gunins ”Johari fönster”.

Bild 2 visar en annan variant på ”Johari fönster”, tankarna bakom och omkring.

I övrigt inga kommentarer, men väl till Bild 1. Att vid badsäsongens slut folket inte

orka plocka in sina njutningsmedel för bolltävlan är uselt. De förväntar sig nog att

isarna vid polerna skall smälta och öka på vattenståndet så att beach-ball-nätet blir

fisknät. Möjligen inspirerade, eller kännande fruktan, via motiv som i bild 3.

Slutbilden, bild 4, är motsatsen till ålekorna ovan, som vill i vattnet. Trädet vill upp

ur vattnet.

Ingen har det utpräglat lustigt eller roligt. Men ett kan jag hålla med Gunin om,

nämligen att Jan Berglin är rolig och lustig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 768                                                                2011-02-19

Spår av vår i Torekov  

– Lugin, om jag tänker Johari fönster, vad säger du då?

– Gunin, att jag hoppas på ett fönster genom vilket en ankommande vår

kan skådas.

– Det vet man aldrig med säkerhet. Fönstret har fyra rutor, två av dem kan

du inte se ut genom. Kanske kikar våren in genom ett dem och du märker

ingenting.

– Kan du förtydliga? Kan du bli lika strålande klar som stundom vårsolen?

– Låt mig försöka. Som vi vet finns det kända saker om våren som både vi

och våren vet, exv. att efter vinter följer vår. Det finns även kända saker som

vi vet att vi inte vet, men som vi vet att våren vet, exv. när vintern slutar och

tiden för vårens entré är inne. Det finns även ting som vi inte vet att de

finns, men som vi, om de finns, vet att våren vet, exv. faktorer som våren

själv kan påverka för att stimulera sin tidsvilja för ankomst. Slutligen finns

även saker som vi inte vet att de finns, men som vi, om de finns, inte vet att

våren inte vet, exv. faktorer som kan påverka våren så att årstidsrytmen ruckas,

efter vinter kommer sommar eller höst.

– Klargörande dr Watson. Ber om lite mer konkreta spår.

– Våren kom, möttes av ny kyla och vände, liksom tranorna vid Pulken.

Under de få dagar som vi anade vår, satte våren några spår, droppmärken.

– Någonting mer?

– En samlingsbild kan visa på någonting som ekv. . . .

. . . Bild 1. som visar att vårkänslorna kan komma i otakt. En ny generation

kommer tidigare en den avlämnande räknat med. Jaharis blinda fönster.

- Bild 2. förstår jag, folk tröttnar på kajbon i skorstenarna och sätter upp huvar

inför kajornas vårkänslor. Jaharis fasadfönster.

– Bild 3. visar hur våren inleder en kamp mellan vattnets olika aggregationstill-

stånd. Is övergår till vatten för att sedan bli till ånga i luften. Jaharis lyhördhets-

fönster.

- Bild 4. fick jag av Lugar, nyss hemkommen från England och fotbollstokig.

Han ser dagsläget i Premier League som ett vårtecken.

– Hur? Jaharis öppna fönster? Alla kan fotboll, alla vet hur det går.

– En koppling mellan W i engelskans vinter, ”winter”, och att alla lag som börjar

på W i ligan är på väg ut, bortsopade av ”vårvindar friska lekar . . ”.

– Trots all tid av spring? Nu till synes tack vare all springtid, ”springtime”.

– Får vi skämta om väder?

– Behövs inte. Det finns en expert på detta, en vid namn Jan Berglin.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 767                                                                2011-02-14

Inga spår efter stäpphönor i Torekov

– Gunin, om jag säger stäpphöna, vad tänker du då?

– Eftersom det är du Pax som frågar, utgår jag ifrån att du syftar på din

släkting, Pterocles indius, från stäpperna i Centralasien. Kanske från

Kazakstan. Har mycket sällan blivit sedd i Sverige, aldrig i Torekov.

– Jag kanske uttryckte mig fel. Jag säger om. Jag säger den steppande hönan.

– Ok, då är jag med i plats och tid. Du syftar på lanthönan Laura, hon som var

fjärran från att vara panelhöna. Är det folkets TV-inslag Let´s dance som rör

om i din tankeverksamhet?

– I mindre fågelhjärnors. De har hört om Lauras vilda liv på Marknaden i

Boarp, som gav henne ”evigt liv”, uppstoppad och till allmänt beskådande.

Det senare känner inte många fåglar till, bara ryktet om steppintensiteten

och berömmelsen. Det har på något vis blivit till utmaning, som bland pistol-

män i Vilda Västern. Vem drar fortast, vem steppar snabbast.

– Några som har utmanat dig?

- Inte direkt. Snarare efterfrågan på goda råd. Några tycks känna till duvors släktskap

med stäpphöns. Inbillar sig att vi duvor är steppspecialister, som kan sätta spår på

dansgolven. Arterna uppviglar varandra. Upp till kamp, låt oss skåda spåren i snön.

– Duvans spår var ju inte särdeles upphetsande.

– Koltrastens kanske något tätare och intensivare, men fjärran från Lauras.

– Finkarna menade att bästa fågel må vinna och fixade uttagningstävlan.

– En bofinkshona segrade och åstadkom ett mycket proffsigt mönster.

– Undrar just om inte hela flocken hjälpte till i tramperiet.

– Du avslöjade väl inte sanningen om Laura?

– Menar du om den gången hon fick sin berömmelse och dansade ihjäl sig?

– Ja. Hon dansade, inte i snö, utan på en upp och nervänd badbalja, 80-liters.

Ingen visste att under baljan, inne i den således, fanns ett brinnande gasolkök.

Ju mer tiden gick desto varmare blev ”dansgolvet”. Lauras dans, med allt mer

upphettade fötter, blev vildare och vildare tills hon föll död ner.

– Men bevarad för eftervärlden, uppstoppad och utställd i Hembygdsparken.

– De som dansar i snön är handikappade. Blodet via benet, tarsen, stryps för

att minska nerkylningen och dämpar därmed rörelsehastigheten.

– Det är nog bra att de håller igång, vintern syns ha kommit tillbaka.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 766                                                                2011-02-11

Inte helt spårlöst förbi i Torekov

– Login, är vi blåsta?

– Logut, kan vara så. Hur är hjärnvinklingarna?

– Spåren efter stormen, 7-8/1 2011, och seniorernas verksamhet.

– Du tänker på Akten med Punin, 763?

– Ja, men nu har väl även han läst tidskriften Svensk Golf, nr 1 2011 . . .

– Och konstaterat att seniorgolf även finns i Torekov, enligt sidan 20.

– Vilket vi har gjort långt tidigare.

– Är gränsen mellan golfbanan och intilliggande Flytermossen en klimatgräns?

– Hur så? Läget syns på kartan i Akt 646, den 12/3 2010.

– Klimat eller inte. Klubbor som klubbor, bollar som bollar.

– Även åldersgräns. Seniorer på golfbanan och juniorer på Flytermossen.

– Lika roligt, lika socialt och lika motionerande.

– Var blev stormen av? Blev det några spår? Spår verkar vara inne just nu.

– Tydligen mer skonsam än Gudrun och Per, trots lika hög vindhastighet.

Styrkan över 30 m/s vid Hallands Väderö fyr och på fyren på Kullen.

– Stormar runt Bjärehalvön har genom åren lämnat tydliga spår, som framgått

av ett antal Akter.

– Vi kan bidra med ytterligare ett objekt. Liksom Punin har gjort med ett från

ostsidan, från Skepparslövs golfbana.

– Vilket är då Sveriges sämsta spår?

– Enligt tidskriften Ny Teknik, nr. 6 2011, sidan 6, är det järnvägsspåret i

Värmland mellan Kristinehamn och Kil.

– Då ger vi upp.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 765                                                                2011-02-10

Att spå i Torekov-spår

– Marun, du vet att jag kan spå i spår, liksom folk kan spå i kort.

– Jo, jag vet Sugus. Vad spår du?

– Jag spår när jag kan se vart spåren leder. Därför är det för mig trist

när någon försöker undkomma min spådom genom att sopa igen spåren

efter sig.

– Du måste förstå att överlevnadsstrategin för många arter är att und-

komma de som följer i spåren  . . .

– Jaha, jag ser här två som samtalar kring sina spår. Båda är offerdjur för rovdjur.

– Och båda försöker utveckla undkommandestrategier.

– När koltrasten har katten i farlig närhet av stjärtfjädrarna är goda råd dyra.

– Du menar med förvirrande koltecknade koltrastar i snön och tillflykt i tätt buskage?

– Det är lite mer sport än att enbart ta till flygflykt.

– En variant är att lägga ut en snöängel och lura förföljaren att sälla jaktmarken

redan är nådd.

– Påminner om pilfinkens sandängel vid SPA-badet i Akt 677, den 23/6 2010.

– Det var kallbad. SPA-badet var i Akt 687 i juli 2010.

– Ekorrarna försöker vara listiga och sätta kontrakursspår genom baklängesgång.

– Det tror jag inte lurar någon. Allra minst en hungrig mård.

- Ett misslyckande kan innebära ”en spik i stenen och forsande blod”, en

variant av folkets ”sista spik i kistan”.

- Vad tror du om skrämsel, som ugglan Strix´ uggleträd? Ett träd som ser ut

som en jätteuggla.

– Det är nog bäst som folket gör, att utplåna spåren efter sig.

– Nu går vi från det här spåret för gått.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 764                                                                2011-02-07

Svallvåg, spåret från Torekov

– Kajak, om jag säger Vrenen, vad säger du då?

– Marin, kanske Lat. 56,43 och Log. 12,43. Stångskäret vid Hallands Väderö.

Hade huvudrollen i Akt 379 den 12/11 2007 och med på ett sjökort i Akt 725.

 

– Jo, det kan vara så, men jag syftar på en namnbärare.

– Aha, båtar som fått namn efter Vrenen. Ett antal har funnits i trafiken mellan

Torekov och Hallands Väderö. I Olle Rencks bok, enligt Akt 736, nämns tre,

varav två stavades med W. Men varför frågan? . . .

. . . Väderöbåtarna, som Gunin kraxat om i sin 50-talsresumé och tankesfär, har

blinkat till i ett trettiofemtal Akter. Skall du intervenera i hans hjärna?

– Nej tack. Men jag tycker han har spårat ur i sina ambitioner. Han lägger ner alltför

mycket tid på djur i nutid och för lite på båtar och fartyg under bortfluten tid. Jag

kan gott reta honom lite, inom lagom svunnen tid. Tiden före Lindgren, men efter

Kullenberg.

– Ok, då gäller det Väderötrafikens nydanare, båtar  från och med 1987 . . .

– Ja, Olofssons båtar. Olofsson köpte några av Kullenbergs båtar, men köpte även

in, och byggde om, tre fiskebåtar från Danmark i början av 1990-talet. De fraktade

passagerare under namn som Vrenen, Orskär och Theodora. Detta är slutfasen i

Rencks utmärkta bok om Torekovbornas Väderötrafik.

– Ser du någon skillnad i bilden ovan och näst ovan?

– Ja, ”containerkontoret” har ersatts med en mer huspåminnande servicebyggnad

med sadeltak och takpannor.

– Och på bilden här nedan har Theodora tillkommit.

– Går vi vidare i tiden så ser vi att båtarna får ny skrovfärg, blått blir vitt.

– Ja, nu har jag sett några bilder. Vart vill du komma?

– Tävla med Gunin om att spåra. När Lindgren tog över trafiken försvann alla

båtarna utom Nanny af Torekov.

– Olofsson tog dem väl med sig till Halmstad. För egen maskin. Så vad?

– Och vidare? Nyttjade du Marinens spårhundar, 808 och 933?

– Nej, men jag vill framhålla att jag via senaste numret av Båtologen, Nr 1 2011, fått

reda på att Vrenen sålts vidare till en person i Göteborg, som blir ny hemmahamn.

– Ok, ett lämpligt sätt att spåra. Sätt Gunin på spåret.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 763                                                                2011-02-03

Spårlös typ i Torekov

– Punin här. Åter och igen. Minns mig från Akter som 741 och 737.

Nu är det Gunin och Lugin som indirekt kallar mig i tjänst. Anledningen är

en kommentar till de bilder jag med vänlighet tillhandagav dem i föregående

Akt. Kolla sista uttalandet: ”Det får vi se nästa gång eller någon gång framöver”.

Tala om undanglidningar. Här gäller det att stämma i bäcken. Upp till bevis:

Hur tydligt som helst. Ingen tvekan. Inga möjlighet till undanglidningar. Tillsagt.

Men varför, mitt i vintern? Greengräs tål inte belastning vid frost. Det bara är så.

Visa våra gräsrötter hänsyn, och då syftar jag inte på klubbmedlemmarna eller andra

enkla bland folket. Det är det odlade gräsets rötter som inte skall behöva bita i gräset.

Det är tydligen så att bland det golfande folket finns tre huvudtyper. En typ är d.s.k

proffsen, som spelar på touren. Där lär det vara pengarna som styr. En andra typ är

de bland folket som tycker det är fint att spela golf, fint ur ett statusperspektiv. I mot-

sats till proffsen som tjänar lite pengar lägger statusspelarna ut mycket pengar. Tredje

typen är seniorspelaren. En hedervärd pensionär som gillar normalt socialt umgänge

och därtill god friskvård. Ekonomi, kostnad per spelad timme, och regelbunden motion

innebär spel året om. Jämför LEDER-projektet i Torekov ”Det goda livet och boendet

i Torekov året om”.

Med hänsyn till gräset, för att status- och tävlingsspelarna skall få en fin sommarbana,

lägger seniorerna om banan till en ”vinterbana”. Det innebär provisoriska teen och

greener. Som när Formel-1-föraren tvingas åka rally. Nog så svårt

Gunin missade och misstolkade spår. Han talade bl.a. om räv och grävling.

Här är avtryck så att han kan lära sig.

Högra bilden undrar du? Är det ovanligt mycket snö på golfbana så att det inte ens

går att spela med röda bollar, ja då ”klättrar den golffrälste senioren på väggarna”.

Mårdhunden då? Den rabies- och dvärgbandsmasksspridande gynnaren går och väntar

på att komma in i Sverige. Via det golfbanerika Skåne. Men för golfbaneskötaren är

tydligen vildsvinet ett större hot. Må återkomma om, måhända, varför.

Lite åt den lille mullvaden lutar det. Att sätta svåra spår i markytan. Vildsvinet bökar

och mullvaden lägger högar. Oavsett frostiga greener eller inte. De har sina gynnare.

Ber att få avsluta med en obefogad misstanke. Att kaveldunen, på skånska dönemän,

sotare, dunemän eller dynamän, ser ut som de gör på bilden kan inte tillskrivas golf-

bollar. Det är naturligt. De spricker och vinden tömmer dem på luftbärande frön.

Har du tid över finns det en vass föregångare i följande Akter: 629, 638, 644-647

och 737. ör att inte nämna: XLI, 217, 218, 278, 296, 533, 572, 575, 601, 652, 653
och 763.

Håll värmen. När får Bjäre½ön sin första ”rena” vinterbana?

Vi har placerat vår blogg i <a