Horsakistan

Akt 927                                                             2012-07-30

Torekov, med risk att spåra ur

– Login, vi bör kanske ge Marin och Kajak en ledtråd om

vad som har hänt med den vagn och raketapparat som de

nu håller på att älta i en mängd Akter, för en något märklig

ambition att komma någonting helt annat på spåret . . .-

– Du menar, Logut, att den hamnat på Hembygdsmuseet i

Boarp, där utrustningen nyttjas för historisk uppvisning . . .

– Ja, det är väl ingen information att skjuta upp . . .

– Jo, Marin har spårat utrustningen helt på egen tars. Det är hans

bilder du har nyttjat. Känn att din livlina brast.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 926                                                             2012-07-30

Torekov, spåren leder oss tillbaka . . .

– Kajak, ur egna Akter och folkets publikationer läser vi att

spåren vid Varvet förmodligen leder oss till historien om SSRS . . .

– Nåja, Marin, tidigare än så, redan 1864, blev det en livrädd-

ningsstation i Torekov . . .

– Förvisso, men ingen båt. Enbart, men viktigt nog, en raket-

apparat . . .

– Som vi har sett i verksamhet i Akt 248, den 1 mars 2007 . . .

– En båt, en för enbart segel och åror, kom till Torekov 1891 . . .

– Infrastrukturen för hästförspänd raketvagn och dito livbåtsvagn

blev lämpliga skjul för ändamålen uppförda nära Ydrehall . . .

– Det gällde att på land, landvägen, försöka komma så nära haveristen

som möjligt, och sedan skjuta raketlina eller sjösätta båten från stranden . . .

– Som visas bl.a i Akt 220, från den 2/5 2007. Kolla gärna Akter som

212, 213 och 214 från januari 2007 . . .

– Vid haveri ute till havs eller vid Hallands Väderö gällde sjösättning

i hamnen . . .

– Roddlivbåten, som var 30-år gammal 1891, nyttjades till 1938.

– Spåren?

– Lugn, spåren kom, men först i och med den infrastruktur som skapades

i och med hamnombyggnaden 1929-32. Först lite nostalgi kring den

tidigare hamnen.

– Jag vill minnas det finns ett flygfoto över den gamla hamnen

från 1928 i Akt 664, den 9/5 2010 . . .

– Två nostalgibilder innan vi återgår till att bevaka OS från London

och återkomma på nytt om spår som på räls.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 925                                                             2012-07-27

Spår och spårlöst förbi i Torekov

– Hej, Limax här.

Limax Maximus. Nåja, det är förlåtligt med minnet.

Det var ju senast i maj 2008 som Gunin och Lugin, i

Akt 473, talade väl om oss pantersniglar. Nu när de är

på semester och Kajak och Marin söker efter spår, och

verkar för stunden ha spårat ur, passar jag på att komma

in och kompletterar Akt 922. Vi är fortfarande lika ut-

satta för förföljelse som de rosa skogssniglarna vad gäller

förväxling med den spanska ”mördarsnigeln”.

Folk måste lära sig se skillnaden mellan nyttodjur och

rena vandaler. Lämna oss pantersniglar i fred.

Jag vill passa på och slå ett slag för ett annat nyttodjur. Humlan.

Humlans idoghet verkar att ha gått korparna spårlöst förbi. Har hittat

en humla bland alla Akterna. Akt 114 den 22/7 2007. Fem år sedan.

Utan humlor knappast några pumpor, varken till folk eller spanska

inkräktare.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 924                                                             2012-07-22

Över huvud taget vatten i Torekov

– Marin, att har räls på en slip är det så slipat?

– Kajak, ja, tekniskt mycket begåvat. Det gäller dock att se

till så att skenlängden är så väl tilltagen så att slipen fungerar

inte blott vid medelvattennivå . . .

. . .  utan även vid extrem högvattennivå såväl

som vid lågvattennivå.

– Självklart måste rälsen gå såväl ner i vattnet som upp

ur vattnet. Det begriper till och med jag. Men varför ta upp

en sådan självklarhet när det skulle handla om varför rälsen

överhuvudtaget kommit dit den är . . .

– Jag var ju tvungen att börja i någon ända . . .

– Ok, kom igen med det i nästa Akt, så får vi övriga, så länge,

studera ett varv runt, utanför varvet, om nivåskillnader . . .

– Välj då akter som 863och 869 eller 867, den 10/1 2012.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 923                                                             2012-07-19

Optimist i Torekov

– Kajak, omjag säger ”varvet”, hur tänker du då?

– Jo du Marin, det kommer ann på hur du tänker. Tänker du i

rum, tid eller . . .

– Det verkar snurra i huvudet på dig . . .

– Alls icke. Som tid kan det vara solvarvet som i Akt 738, 2010-12-03.

I rum kan det vara Galärvarvet med Bernhard Ingelsson som i Akt

377, 2007-11-05 . . .

– Stopp. En ledtråd där. Livräddningskryssaren Bernhard Ingelsson . . .

– Aha, Gunins vy över ”SSRS-byggnaden” som har blivit varv i Torekov.

– Exakt. Och vet du varför? Jo, jag passerade över varvsslipen i

dagarna och såg en verklig optimist . . .

– En ”supertank” som ville upp för bottenbesiktning . . .

– Nej,  jag sa ju optimist. En liten segeljulle . . .

– Jaha, vad ville den månntro . . .

– Visa stort mod för icke undertryckt storhetsvansinne . . .

– Misstänker du Gunin?

– På sätt och vis men inte på vis och sätt. Det hela är ett sätt

för mig att visa lite tidsbilder över miljön i fråga, utan att bli

anklagad för  . . .

– Liten risk, vi har redan skådat miljön i Akter som 891, 2012-03-25,

882, 2012-03-01 och 510, 2008-11-25 . . .

– Ok, då dristar jag mig till att återkomma. Ett varv bakåt i tiden.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 922                                                             2012-07-15

Mördare mot Torekov

– Kajak, under min färd från Pinus den Höge mot Ravnahult,

över Söndre skog, såg jag familjen Arion Rufus ila mot

Kappelhamn . . .

– Ilande sniglar? Senast, Marin, du talade om dessa rosa skogssniglar

var i Akt 702, den 24/8 2010 . . .

– Ja, jag undrade naturligtvis. Jag tog mig ner och tog upp ett

samtal med Ari och Aro, samt några av deras ättelägg, från B till G.

– Visade skyndsamheten tecken på panik?

– Ja, ett eko av Akt 702. Familjen hade informerats om ”presshjältinnan”

Hilkka Risberg, bland annat via radio, TV, lokal- och rikspressen . . .

– Storjägaren vad gäller den spanska skogssnigeln, ”mördarsnigeln” . . .

– Nu befarade Refusarna att hon skulle fara till Hallands Väderö och

utgöra en fara, misstänka dem för otillbörligt Spanien-samröre.

– Försökte de rymma . . .

– Nej, de ville söka hjälp av folk som älskar Väderön och känner deras

art och värde.

– Som vikten av kaprifolens doft . . .

– De visste att pålitligt folk från SHVN väntades . . .

– Sällskapet Hallands Väderö Natur, från Akter som 898 och 794 . . .

– Ja, de visste att dessa naturvärnare skulle komma till Väderö och

Kappelhamn. Nu gällde det att hitta och hinna dit ut i tid . . .

– De lyckades inte, misstänker jag. Larmet i massmedierna den 9/7

och SHVN-träffen den 12/7. Det ger max 80 timmar. De hade behövt

minst 800 timmar.

– Det hjälpte inte att de fick hjälp av två havstrutar som ”lotsar”.

– Och?

– Jag lugnade dem. Jag menade att sannolikheten, även om varje

svensk borde besöka Väderön, var knappt en på 10 mille att

Hilkka damp ner och dök upp som snigeljägare.

– Ett annat bra omen var att den 12/7, till skillnad mot i Akt 702,

regnbågen visade på fastlandssniglar. Hilkka, om hon kommer,

kommer hon att börja leta sniglar i Hovs socken.

– Och då är vi där med information om familjen Rufus.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 920                                                             2012-07-10

Strandar i Torekov

– Hejsan, Övervakningskameran här.

Ni minns mig från ett antal tidigare Akter. Senast 910, den 8/6.

Något mera tidigare i Akter som 908, 899 och 893 . . .

Ni undrar vad jag vill i denna tveksamma sommar.

I brist på annat gillar folkets barn att fynda, att sakleta.

Ett populärt område för sådan verksamhet är Malen, på söder i

Torekov. Har aktats i många Akter som Heden, Strandmalen och

Torke´mal. Företeelsen kallas lokalt att ”stranda”. Sakletandet

sker utmed stranden. Fynden, som barn gillar kan komma från

när och fjärran. Kan komma från folk, fä, övrigt djurliv eller havet.

Jag följde en liten folkdotter i veckan i sitt ”strandande” och filoso-

ferande kring olika fynd.

Hon hade verkligen blicken på spänn.

Här skulle ingenting missas.

Oj, vad mycket. Mängder med plastflaskor. Havets gåvor.

Och många olika fjädrar. Luften och himlens gåvor.

Personligen hoppas jag på att den svarta fjädern är från

någon skrävlande korp. Flickan talade om indianskrud.

Var finns indianen, med lite skräck i blicken.

Oj, vilken fin spann. Flickan är skånska så hon sa spann. Ni andra

får ta den som en hink. Hon suckade över avsaknaden av  sandstrand

och lät spannen ligga och fann i stället en svamp. En vattensvamp från

Medelhavet. Här? Och vilken konstig form. Fyrkantig.

Och alla dessa plasttingestar, som naturen inte klarar av att lösa.

Plötsligt visste hon vad plastspannen, hinken, kunde duga till.

Samla krabbor i. Och kanske en av de många öronmaneterna.

Krabborna på land verkade helt ute. Konstiga landkrabbor.

Men, vad där?

En tennisboll. Visserligen pågår tennisveckan i Båstad. Få bollen

ända hit, är det möjligt? Svensk tennis verkar förvisso helt ute.

Här är en dunk. Med föga innehåll men med en stark lukt.

Jag bryter här och intervenerar. Inte så att jag vill skydda någon

smugglare. Det kan finnas innehåll i dunken som skadar flickebarnet.

Jag återkommer i nästa Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 919                                                             2012-07-05

Snokar i Torekov

– Lugin, snoken i Torekov . . .

– Gunin, tullverksamheten och kustbevakningen är avvecklad

i Torekov, repetera Akter som 855, 860 med hänvisnings-Akter . . .

– Sluta skämta, jag menar en äkta Natrix natrix, som den vi visade

upp i Akt 823, den 6/9 2011, slukandes en padda . . .

– Det var vår medarbetare, paddan, för grodperspektiv . . .

– Nu dök ett par av ungarna upp och bad om ursäkt, men menade

att paddan som föda åt modern betytt mycket för tillskapelsens

välbefinnande och goda start i deras slingrande liv . . .

– Naturens ordning och vi har ju hittat nya medarbetare.

– En annan form av slukande, men mot naturens ordning kunde

jag läsa i dagens Nordvästra Skånes Tidningar, sidan C16, och

även avlyssna i riksradion, nämligen att havsnivån kan höjas 4

meter fram till år 2300, om medeltemperaturen ökar med 3 grader . . .

– Jag såg och hörde. Kan stanna vid 2,7 meter om uppvärmningen

stabiliseras vid en ökning av maximalt 2 grader . . .

– Hur som, vetenskapsfolket träter om hur det kan bli, så blir den

del av Hallands Väderö som havet slukar mer än vad vi visade i

Akt 166, 2006-11-13 . . .

– Jag säger nu som då, Kallskärslid klarar sig . . .

– Ja, vi får se hur det blir 2300. Vi får kanske ha en viss beredskap

för att flytta.

– Väderöbåten, om någon sådan finns kvar, får en längre färdväg

till en mindre ö.

Vi har placerat vår blogg i <a