Horsakistan

Akt 611                                                                2009-11-30

Torekov, grepp om tången med enbart grep

- Kajak, hur vill du sammanfatta vårt svar på frågan från Corone  den om tången i Torekov?
- Sugus, vad säger du själv? Vill vi ha hit hela kommunens kråkfåglar på julbord? Vill du, så
målar vi upp en konstnärs syn på tingens ordning. En enkel hästförspänd mögbonnavagn, som
vid sista året av 1800-talet, nostalgiskt utanför Bläsinge.



- Nä du, den köper inte Coronerna, Dumma är de inte- Ok. Med tanke på förra Aktens
sista bild flyger vi norrut, till kusten runt Revet. Samtidigt flyger vi sextio år framåt i
tiden. Vad blir skillnaden?



- Skillnaden är så tillvida jag kan se, att mögbonnavagnen fått hjul med gummidäck,
hästarna har blivit bruna samt att Martin Paulsson och Gunnar Pettersson har gått med
på att posera. Fortfarande bara två hästkrafter . . .

 . . . representerade av Brunte och Bläsen, som ersatt Gamle Svarten och Blacken.
- Syns det några ansträngningar för att få det att  går fortare med undanhållandet?

 - Absolut. Som du ser, redan tre år senare, rör det sig om ökad kapacitet. Traktor i
stället för hästspann. Men fortfarande lastning med grep.
- Men Petterson är ensam. Paulsson planterar skog.

- Vad tror vi. Talar inte mycket för att det kommer att finnas tång kvar till jul
- Förvisso. Om inte vandalerna från Glimminge Plantering dyker upp.
- Då får det bli vårt tabelras på Hallands Väderö, tångens frihetsplats på jorden.
- Det där med ”tången på jorden”, var det en sarkasm eller en välmening?

Akt 610                                                                2009-11-28

Grep tången och tången med grep

-Kajak,  om jag säger tång, vad säger du?
- Sugus, jag säger 149:-.
- Knip av, nu grep jag inte tanken med tången.
- Minns du Loxia, korsnäbben som du var så imponerad av när han klippte kottar. Han har
skadat sitt näbb, och efter att ha läst Akt 339, från den 25/7 2007, tänker han lindra sitt
handikapp med hjälp av en sidavbitare. Han begärde en offert via F:a Lås och Tänger i
Grönköping. Har måste betala 149:- för en sådan tång.

- Ok, men nu syftade jag faktisk på en betydligt aptitligare tång än den angivna Aktens.
Jag kan klämma till med ett antal fucus-Akter. Det är bara att välja, svälja och skölja:
261, 403, 446, 543, 545 och 563. Du vet att Fucus vesiculosus , blåstången, för många
godbitar med sig upp ur havet, till tångävjorna.



- Jag vet, och det syns i fukus-Akterna du hänvisade till. Smaskigt inte minst för alla råkor
och kråkor, Förutom för en mängd sjöfågel och  starar.
- Nu kom du in på kärnfrågan. Kråkan Corone, från Akt 355, 30/8 2007, har vistats något
år i Glimminge Plantering. Nu är han sur som gammal tång. Tången där får aldrig en chans
att duka upp några aptitligheter. Lantbrukarna rensar och kör bort tången med hjälp av
hundratals hästkrafter.






- Nu undrar han naturligtvis om det pågår en lika fientlig inställning till tång i Torekov.
- Han tycker det ser bra ut på de ovan anvisade Akterna om tång, men ber oss kolla
läget. Håller bilderna vad de lovar kommer nog alla hit om en månad och käkar julbord.
I Glimminge Plantering råder tabelras.



- Vi vidtager en undersökning rörande logistiken och återkommer, med eller utan grepp
om grepen, i nästa Akt. 

 

Akt 609                                                                2009-11-23

Torekov helt under vattnet

-Gunin, heter det inte helt under isen?
- Login, inte i detta sammanhanget. Möjligen helt under vattenytan. Ok, är det is så är det. Men isen är
ingen förutsättning, snarare ett tillgänglighetsbekymmer. Minns du vad du inte såg i Akt 549 den 7/4 2009?
- En isbrytare, det minns jag helt klart.
- Jag syftar på bild två, ett vykort från 1956 över hamnen i Torekov.  Max och Guldkalven finns med.
Men de var inga isbrytare, så såtillvida minns du rätt. Minns till igen.
- Jaha, under vattenytan. Du tänker på Akvariet, som tillkom på Nocken 1957.
- Bra, titta här:

 - Ja, här ser jag Max, upplagd efter Väderö-trafiken 1962 och att Guldkalven ersatts, 1957, av en
ny tullkryssare,som syns till höger om Max. Men framför allt ser jag Akvariet, ett havsakvarium,
skapat på initiativ av fiskaren Albin Holm och i samarbete med bl.a. broder Wille och Gösta Johnsson.
- Spana noga in Akvariets fasadvägg här:

- Jag ser den, ”Sjöjungfrun”, tavlan av Torekov-konstnären Folke Johansson.



- Tavlan är här något beskuren. De tonade rutorna kan du se nedan, i färg.



- När Akvariet avvecklades under 1960-talet, såldes byggnaden 1967 som fiskebod till fiskaren Eduard
Resenberg, han med trålaren Karin och omnämnd i Akt 429 den 31/1 2008, och boden fick en annan
position på Nocken, vilket syns bl.a. i Akt 516, den 30/12 2008. Det är mittenboden av de tre till höger
i fjärde bilden. Folkes tavla hamnade i det nya postkontoret vid Smedjegatan och hängde kvar där när
kontoret avvecklades och blev bibliotek. När biblioteket flyttades till Sandlyckeskolan följde tavlan med
dit. Där kan den idag beskådas i sin helhet, och inomhus.
- Akvariet hade premiärvisning i månadsskiftet juni-juli 1957, samtidigt med att den utökade parkerings-
platsen vid  Alexanderplats, då kallad Wennerbergs plats, nuvarande småbåtshamnens parkeringsplats,
öppnades upp.
- Denna 50-talshändelse må vi återkomma till.
- Lite fanns att beläsa i Akterna från detta års maj månad.
- Även stenexporten. I Akt 564, 13/6 2009, syns två lastande fartyg från Tyskland. De lastades med hjälp
av den ramp som syns på de övre bilderna i denna Akt. Vi återkommer även med mer om detta.

Akt 608                                                                2009-11-14

Laga lögaredag i Torekov

- Marin, Gunin och Login håller på med 50-talsnonsens. Ska vi två inte klämma till med något
mer väsentligt.
- Urun, förvisso. Det kan bli ett välkommet avbrott i förberedelsearbetet inför lördagen den 28:de.
- Sista lördagen i november. Vågar jag gissa att det drar ihop sig till stora Lögaredagen.
- Ja, vi har ju länge haft som tradition i Ravnahult, här på Hallands Väderö, att fira lite i Hannelundskärret.
Faktisk så länge att vi kallar rucklandet för Löghardagher.
- Ok, då kör vi på lögartemat som en gåva till folket i Torekov. Ett skapande av sjöhjältar. Låt oss säga
som så, att alla som begår sitt premiärbad för året, i öppet hav, senast den lördag i mars som ligger närmst
den 25/3 blir stor sjöhjälte, och liten sjöhjälte om det sker senast motsvarande lördag i april. Dessa lördagar
får bli laga lögaredagar.
- Varför just dessa lördagar, den 25/3 och och den 25/4, som riktmärken?
- Jag säger bara Peder Wessel, adlad till Peder Tordenskiold. Född i Norge men adlad i Danmark.



- Jag vet att han fått en gata uppkallad efter sig i Torekov. och är omnämnd i några tidigare
Akter. Jag får väl söka mer om honom via goggling och i vårt bibliotek. Jag tror vi har Skånes
Hembygdsförbunds Årsbok 1964.
- Han besökte Torekov den 25 mars 1714 enligt vissa källor, enligt andra först den 24 april.  
Dessa dagars närmsta lördag, lögardag, får ligga till grund för stora hjältar och mindre hjältar.
För kontroll bör badet ske mellan Morgondoppsbryggan och södra fasadlinjen från Lotsstugan.
Någon gång mellan kl. 10.00 och 12.00.
- Så att vi lugnt kan åse det från Batterivallen. Hoppas det är isfritt den 27 mars 2010.
- Lycka till med dina Tordenskiold-forskningar.

Akt 607                                                                2009-11-11

Åter till nostalgins Torekov

- Login, låt oss åter, för en liten tidsrymd, återgå till 1950-talets Torekov.
-Gunin, du menar en fortsättning på Akterna från mitten på 500-serien, 547 – 564?
-Vi var ute långt tidigare än så. Redan i mitten på 400-serien. Om havsis m.m.
- Ja, 1950-talet var händelserikt. Förutom några år med dramatisk havsis, händelser kring vatten-
och avloppsnedläggning, fick folket en nyrenoverad kyrka, en helt ny skola, fick tänka till om en
kommande hamnutbyggnad, ett saltvattenakvarium vid hamnen, utbyggnader av NOLATO och
Campingplatsen, tillkomsten av Torevi, en ny idrottsplats, utskeppningen av sten via hamnen,
och förändringar i båtunderlaget för Väderötrafiken och mycket annat därtill.
- Varmed nypåbörjar vi?
- Här:



- Oj då. Så dramatiskt. Spiran rätt över Båstadsvägen.
- Ja, det var tid för ombyggnad av den husbocksangripna kyrkan , som invigdes 1863. Den kyrkan ersatte
medeltidskyrkan, som brann ner den 18/9 1858. Vi har ju skrivit om de tre kyrkorna i ett antal Akter under
åren. Jag lämnar en förteckning i slutet av denna Akt.
- Hur gick det för trafiken?
- Det var inte tänkt, förmodar jag, att spiran skulle falla åt norr. Låt oss titta på en simulering:

 - Jaha. Den skulle falla åt väster, mitt i krysset mellan vägen mot Båstad respektive Ängelholm.
- Men spiran släppte inte sitt tag, så där utan vidare. Den behövde hjälp. En lina från korset ner till en
Land-Rover -jeep ute på Heimers Lycka, vid tidpunkten i huvudsak obebyggd. Jeepen kunde av säker-
hetsskäl enbart dra spiran åt norr eller nordväst. Och så blev det. Trafiken utmed Båstadvägen flaggades
av. Hela korset borrade ner sig i den gamla litorinavallen. Snabbt nog blev vägen röjd och framkomlig.
- Vi återkommer med 50-talshändelser och även mer om och kring kyrkan.
- Till dess uppmanar vi kompisarna i Pinus den Höge att repetera några av följande Akter:
402, 407 och 408 från december 2007. Men även Akt 194 från 23/12 2006.
- De som vill se interiört och votivskeppet kan kolla in Akt 422 och 423, januari 2008.
- Kyrkorna finns som bakgrundsaktörer i bl.a. Akterna 107, 137, 351, 543, 563 och 589.

Akt 606                                                                2009-11-07

Idus ättlingar till Torekov

- Sugus, minns du Idus och hela tragedien kring Platyr och Astimiden?
-Kajak, varför nu detta? Jag har alltsedan den 16 januari 2006 försök förtränga dessa händelser.
Är det ett hån att Akt-numret idag är sexigt?
- Varför så upprörd. Gunin förklarade väl i Akt XXIV den 21/1 2006 att det rörde sig om en
pressanka på grund av nyårsrevyn och misstolkning av Akt XVIII, den 16/1 2006; den Akt som
du menar innebar ett moraliskt hjärnsnörp hos oss andra. Hjärninsufficiens. Du borde vara mer
upprörd över det som nu verkligen hänt 13 harmedlemmar ur Idus-klanen.



- Syftar du på årets harjakt på Hallands Väderö, nu i månadsupptakten?
- Ja. Ett märkligt sätt att komma till Torekov på, med bakbenen uppåt och huvudet nedåt.





- Visst. Tala om att hänga med huvudena. På sätt och vis klarade Platyr och hans ättlingar sig
betydligt bättre, om vi får tro Akt 189, 2006-12-18, och några efterföljande. Hans romans med
den vita gräsandshonan Hynch är ju som hämtad ur Svensk Damtidning.
- Tragiken ligger inte enbart i förnedringen att ständigt tvingas blicka nedåt, en del ligger i
förlusten av att inte få uppleva att vara en vit hare på grön ö.

Akt 605                                                                2009-11-04

Torekov, åter mot nordväst

- Guniin, nu efter besöket i Vattenriket, på grund av Akt 601, vart är vi på väg?
- Login, vi var på Heden i Torekov. Vi blickade västerut.
- Det minns jag. Jag känner det fortfarande i nacken. Detta runtvirrande. Då blir det
åt nordväst nu, menar du. Där har vi redan varit. Redan den 24/1 2006 i Akt XXVI.
- Jag vet. Även Akt 128 den 24/8 2006 och Akt 155 den 24/10 2006.
- Och i Akt 433, den 6/2 2008 var det svindlande nära.
-Ja den var ju en jämförelse, till skillnad mot de ovan angivna. Och nu gäller det
jämförelser, så vi tar om det igen. Du minns Kajaks ord om att repetition är . . .
- Ja, ja. Jag såg att han visade vår vrakek i Akt 201 av anno 15/1 2007, i både Akt 602
och Akt 603. Kajak är ju snart ett vrak själv. Han verkar vara inne i ekens tredje stadium.
-Ok, kör på då.
- Jäktflaxare. Åt två tidigare äldre bilder mot nordväst ger vi tidsaktuella jämförelsemotiv.
- Utan kommentarer.
- Ja, utan kommentarer.