Horsakistan

Akt 836                                                               2011-09-30

Ut ur dimman i Torekov

– Gunin, jag glömde några bilder från den förra dimmiga Akten.

– Lugin, till Akten menar du väl? Avsedda för den.

– Skall det vara på det viset, ordvrängeri och dimmig pikning, så

får du bilderna utan kommentarer.

– Jag förstår nog att dimman till trots seglade båtar ut, solen gick

ner, dimma och moln exploderade och du hittade hem till Pinus

den Höge på Hallands Väderö.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 835                                                               2011-09-30

Ur dimman i dimman i Torekov

– Gunin, om jag säger Lützen, vad säger du då?

– Lugin, det får bli den 6 november 1632 . . .

– Försök tänka klart . . .

– Aha, tänker dimma . . .

– Precis. Vid min vända i Torekov tätnade dimman och jag

försökte iakttaga hur moderna fartyg utan utsiktskorg i riggen

skulle kunna se över markdimman. Här är en bildsvit som visar

på ett drastiskt försök. Upp i riggen sittandes i en båtsmansstol.

Men med maximal otur . . .

– Brast någonting så det blev fritt fall . . .

– Nej, men i takt med uppfärden i riggen steg dimman uppåt.

– Ja, tala om i dimma dold . . .

– Rubrik till Akt 252 . . .

– Hamnbild utan dimma finns bl.a. i Akt 694.

– Jag kunde flyga hem till Hallands Väderö under dimman.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 834                                                               2011-09-28

En vända i Torekov

– Gunin, om jag säger Matteus 5:38, vad säger du då?

– Lugin, det får bli ”vända andra kinden till”.

– Bra, jag har varit en vända i Torekov, för att slippa se björkarna

vid Ravnahult, här på Hallands Väderö, bli motorsågsmassakrerade

och offrade på någonting liknande häxbål.

– De fick ”vända andra kinden till” och offra sig för annan växtlighet

och ett öppnare landskap, oaktat vår Akt 830.

– Vid min vända till hamnen i Torekov blev det en vändning.

– Insåg du skötselanvisningarnas nödvändigheter för miljön på vår Ö?

– Det var ett helt annat skådespel, ingen sorts kovändning.

– Då var det således ingen segelbåt du såg gippa?

– En betydligt mer spektakulär vändning. Båten var avriggad och hade

törhända roderfel. Men runt kom den. En vända, för evigt förevigad.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 833                                                               2011-09-27

Hemlängtan till Torekov

– Gunin, tiden rinner snabbt ut.

– Hur är det Lugar, känner du dödsångest?

– Jag tänkte närmast på aprilskämt.

– Nu skall du inte vara egotrippad.  Men jag förstår vad du

syftar på. På lördag, 1/10, går starten för halvåret före 1/4 och

idéinlämning av aprilskämt. Och du vill väl som vanligt försäkra

dig om ”först på plats”. Låt höra.

– Jag säger bara Bernhard.

– Har det med albatrosser att göra?

– Ingelsson. Du har själv förevigat Torekovs gamla livräddnings-

kryssare vid Gallärvarvet, invid Wasamuseet, i Stockholm.

– Där ligger hon ju fint. Som någon form av representationsbåt i

nostalgisk marin miljö. Hon bör väl trivas gott. Jag säger hon, trots

manligt namn. Båtar är, som vi konstaterat i tidigare Akter, alltid hon.

- Jag tror att hon längtar hem. Vi kan väl, om inte annat så i vart fall

som aprilskämt, placera henne som en ny del av Sjöfartsmuseet i Torekov,

bredvid Fram af Brantevik på insidan av Batterivallen.

– Tyvärr, det går inte.

– Varför nu inte detta då?

– Av många skäl väljer jag det enklaste, billigaste och mest självklara,

nämligen att ett aprilskämt skall komma överraskande. Du har släppt

din idé för tidigt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 832                                                               2011-09-24

Storhetsdrömmar kring Torekov

– Gunin, vi visste det.

– Menar du, Login, vad folket i vår senaste gemensamma Akt,

Akt 828 från den 14/9, tittade eller tänkte på?

– Nej, nej. Nordvästra Skånes Tidningar, NST, från idag. Bilagan ”helg”.

Lördagen den 24/9. Sidorna D4 – D7. Reportaget, ”Korpen tänker till”,

från forskningsstationen med korpar i Brunnslöv med Mathias Osvaths

och hela hans familj. ”Korpen är en ohyggligt komplex social varelse.

Den är som apan, delfinen och människan – flexibel”. Det tål att läsas

mer än en gång.

– Är det inte onödigt att blanda in apor, delfiner och folk? Reportaget

påstår ju att vi kan dö av sorg. Svindlande hjärnforskning. Kan undras

hur det går för Rikard, korpen som fått namn efter ortens ICA-handlare.

För oss Hugin- och Munin- ättlingar en nära-döden-upplevelse.

– Han som fått namnet Orm kan vara nöjd.

– Mathias misstänker att korpar drömmer om natten, som vi om

hästarna i senaste Akten. Folk, däremot, dagdrömmer nog en hel del.

– Kognitiation var ordet. Låt oss blicka tillbaka på osäkerheten i Akt 828.

– Det var vad vi trodde då, att folket vände vindkraften ryggen.

Nu vet vi.

– Vi har sett en upprepning. Är det inte bevis nog?

– Vi vet ju att verklighet är en sak, drömmar någonting helt annat.

– Du menar att folket inser sanningen och drömmer om alternativ.

– Vad skulle det vara?

– Drömmen om bäcken som blir en egen Indalsälv.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 831                                                               2011-09-24

Drömmar kring Torekov

– Urun, här igen.

Gunin och Lugin är klart konstiga. Begriper inte konstigheter.

De tycker att en björk på Hallands Väderö är konstigare än en

alligator i Torekov. Ja, att allt på Ön är konstigare än annorstädes

förekommande konstigheter.

Nåväl, då kör vi på Gunins spår. Han har visat många Akter med

hästar, även på Väderön. Kolla in Akt 772, med hänvisningar,

och gärna också Akt 658. Ingenting konstigt där inte. Men en blick på

hästarna i Akt 777 fick mig att drömma bort. Jag skall försöka tolka

några av drömmarna hos ”Gunins hästar” genom att blicka in i deras

ögon, i deras själsliv, med tolkningshjälp av en igelkott, för vem vet
mer om drömmar än ett djur som sover bort större delen av sitt liv.

Igelkott finns i Akter som 463 och 487.

Här kommer lite tolkningar ur hästarnas drömvärld med hjälp

igelkotten och hans reptilhjärna.

En rimlig dröm. Om Pegasus. En dröm om att kunna flyga.

Här har vi fyra hästar, som drömmer om att bilda ett fyrspann framför

en romersk stridsvagn samt en stakars mobbad häst för att hans dröm
är att bli en vanlig lantbruksknegare.

Två hästar drömmer samma dröm, om att bli ett par med föl, samt en

som drömmer om att bli underrede till en Napoleon-typ.

Hästar verka drömma krigiskt, om att bli hästar åt inte bara kejsare och

härförare, utan även åt riddare från olika århundraden. Kanske inte så

konstigt detta med krigiska drömmar. Uttolkaren var alls icke en igelkott.

Det visade sig vara en utkastad, men revanssugen, sopborste.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 830                                                               2011-09-17

Konstigheter på Hallands Väderö, utanför Torekov

– Gunin, Uruns konstigheter i förra Akten var konstiga på det sättet att

han gick över ån, eller över Öasundet. Konstigheter finns det tillräckligt

av på Hallands Väderö.

– Förvisso Lugin. En konstighet i konstigheterna glömde Urun, att ejdern

sam och kråmade sig precis utanför Lars Svenssons fönster.

– Aha, fjäsk. Bengt Svensson med ISBN 91-0-056858-9 ”Fåglarna” och ISBN

978-91-7126-158-8 ”Fågelsång”. Högre ambitioner än en 300-lista.

– Om konstighet på Hallands Väderö kan vi anse jakten på björk vara. Vi

har i Akter visat exempel på utgallrad björk. Exempelvis Akt 556. Rena klapp-

jakten. Motorsågsmassaker

– Jag tycker det konstiga är motsatsen. Att vissa björkar får stå kvar och dess-

utom vara dominerande och iögonfallande. Vi har Sandhamnsbjörken, som

blir många turisters första möte med Ön, vid ankomsten till Sandhamn.

– Vi har visat den i Akter som 306, 350 och 703.

– Vi visar lite för repetition, kunskapens moder.

– Den blir yvigare för varje år.

– Ger vi oss in vid Sandviken kan vi se på björkar som intressanta

kompletteringsträd.

– När Albert Ekman fotograferade vid Sandviken under 1910-talet

nämndes mer om ”pinjeskog” än om björkar.

– Tala om att komma upp sig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 829                                                               2011-09-17

Konstigheter i Torekov

– Urun här.

Innan några av de övriga bajsarna, jag menar inte kvigor och

får, kommer loss ur vindkraftssuget, jag avser som ni förstår

ordbajsare, tar jag tillfället i Akt att framföra egna konstigheter

från Torekov, öra, öga, näsa, mun och hals

Jag har besökt, precis som ni som följt våra Akter, Skjulet eller

Börsen vid hamnen i Torekov. Kolla upp Akt 621. Vill ni läsa

hela den bön om vrak, som Gunin antydde i förra Akten, och

som gör Skjulet intressant kan ni läsa Akt 196.

Men nu till konstigheterna, jag har dem på bilder, egenhändiga.

Här ett öra. Kan elefanten i fråga verkligen ha hetat Thure Kastman.

Här ett öga. Alligatorn verkar väl avliden. Likväl uppfattade jag en blinkning.

Konstigt. Den visade sig härröra från en häckande fågel.

Till samma öga hör en typ av näsa och mun. Men halsen, var börjar och slutar

den? Inte är den, halsen, mindre konstigt hos hajen, som hänger granne.

Jag hittade ingen begränsad hals. Men på ett av Gunins foto finns en hals.

Konstigheten med dessa fåglar är att det är samma fågel.

Det är en ejder, en guding i eklipsdräkt. Han hade läst i NST,

den 15/9 på sidan A10, om fågelskådare som jagade vilsekomna

arter på grund av Katja-stormen. Ejdern försökte lura någon att

han var någon annan art än vad någon annan trodde att han var.

Han ville nog komma med i någons 300-lista. Som sjöorre eller

någonting liknande. Konstigt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 828                                                               2011-09-14

Vänder vinden Torekov ryggen?

– Gunin, det kan vara allvarligare än så . . .

– Vad menar du Login? Utan att så blir det ingen skörd . . .

– Jag menar föregående Akt. Jag har funderat vad som verkligen

fanns bortom såväl folkets ryggar som kossornas ändor . . .

– Jag var där, jag vet, en mycket vacker natur i ett öppet landskap.

– Men om det finns öppna landskap med vacker natur så måste

det finnas folk som upplever en belastning i plågsam stillhet och

övermäktig tristess . . .

– Jag har bildbevis . . .

– Lugn nu. Varför finns det inlagt ett extra spänningsmoment i

miljön om folket var tillfreds med naturens egen natur?

– Förnyelsebar . . .

– Att förnya naturen på naturens villkor kräver en ny istid . . .

– Verkligheten går i motsatt riktning, det ökar kravet på förnyelsebar

energi.

– Vad kallar du det som kommer ur kossorna? Vänd dem inte ryggen.

– Du tror folket vände ryggen i skam för att det enbart finns en snurra

när behovet för att nå ett nationellt mål är tiofaldigt. Varje snurra måste

kompletteras med nio till . . .

- Spelar ingen roll, förra Aktens bilder visar att det inte blåste. Folket

kanske hade blickarna mot horisonten och bad en stilla bön om vind.

– Som Torekov-bornas bön om ”vrak från alla länder . . .”.

– Vi har avhandlat vindkraften i Torekov och på Hallands Väderö i bl.a.

Akter som 660 – 661, april 2010 samt Akt 775.

– Vi har om Väderkvarnar, Möllor och mycket mer i Akter som 425, 426

432, 436, 438  och 472. Vi går vidare.

– Vi visar naturen ifråga från mitt synfält, folkets och kossornas med och

utan det spänningsökande inslaget.

 (Bilder: Gunin  September 2011 Glimminge Plantering - Öllövstrand) 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 827                                                               2011-09-13

Vänd inte Torekov ryggen

– Gunin, om jag säger ”Vänd dem inte ryggen”, vad säger du då?

– Jag kunde, Login, göra det lätt för mig och säga Akt 371, 29/10 2007.

Men jag säger Bill Haley. Och naturligtvis Gleen Ford.

– Du tänker på den amerikanska filmen, med samma namn, från 1955.

Du är fast i ditt femtiotal. Du tänkte inte på en senare bild . . .

– Jag anar vad du insinuationstänker på. Jag letade efter paddor i
Glimminge Plantering och . . .

– Jag trodde du från början skulle säga ”huvudlöst” . . .

– En protest för beteendet mot folket på ”Per Albin-taket” . . .

– Men kära du, ser du annat från folket än ryggar? Möjligen en

ansiktsprofil. Men minst en ko visar sitt huvud. Det finns försvar-

bara skäl till ”oartigheterna”.

– Skulle det vara synen av en vinterriggad badbrygga . . .

 . . .  en tångävja eller en ensam svan i Skälderviken?

– Enkelt. Folket beundrar solnedgången och korna, som är idisslare,

måste beta av glatta livet för födans skull. Alla betar framåt och gör

annat bakåt. Vettig logistik.

– Inte som fåren då? Som vi har sett beta i mängder av Akter.

– Du minns Gleen Ford, från ovan, som även gjorde huvudrollen i

filmen ”Det kom en man från Texas” . . .

– Ja, i The Sheepman, där han under konflikt förde in får på ko-

fösarnas marker . . .

– Du kan se bryggan ovan som en bro, som en symbol för att på
Bjärekustens reservat är såväl får som kossor välkomna att beta.

– Under såväl ottan som vid aftonstämning?

– Och tillsammans i tjänst för folket.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 826                                                               2011-09-12

Torekov mot transformerat centrum

– Kajak, varför spolar folket inte sina transformatorer, som måste

inrymmas i så stillösa boningar?

– De gör ingenting annat än spolar. Du vet ju att en transformator,

som omvandlar elektrisk energi med en viss spänning till energi med

annan spänning, består av två spolar på en gemensam, sluten järn-

kärna. Det blir spolar i mängd.

– Jag menar inte spolar så. Det är klart att en omvandling till ett nytt

centrum i Torekov, i linjen från Kyrkan, via ICA och gamla NOLATO

samt vidare mot söder kräver central tillgång på energi. Centraler för

omvandling. Men måste de ligga centralt, i ett nytt centrum?

– Här finns en elyseisk mission för en annorlunda transmission.

– Skulle förmodligen kräva såväl en icke kortslutande slutlednings-

förmåga som transpiration.

– Resultatet skulle onekligen kunna ”snygga upp” och ge svängrum.

– Vad gör vi?

– Försöker påverka vår kreativitet genom transcendental meditation

och få energi överförd.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 825                                                               2011-09-12

Torekov som Pumpaland

– Sugus, det kan bli bättre . . .

– Förvisso Marun, tror du det är odlingslotten som är

utsugen? Lite gödning, mer kompost, hade kanske inte

skadat.

– Förvisso inte, pumporna verkar bli både mindre och

färre med åren på ”Pumpaland 125” . . .

– Där har det uppenbart satsats mer på foderhäcken än på Halloween,

den lite makabra keltiska religionsmaskeraden med spöklika pumpa-

skalslyktor.

– Vilket inte nödvändigtvis bör vara en försämring. Vad jag avsåg med en

möjlig förbättring var receptet på pumpasoppa som finns i Akt 708, från

den 17/8 2010.

– Jag anar vad du vill göra. När soppan är färdig och som hetast rör du ner

några matskedar jordnötssmör. Smaskigt, verkligen.

– Förvisso, för vissa smakriktningar och icke nötallergiker.

– Lite pumpa eller squash i potatismoset ger lite mer krämighet och

mjukhet. Värt att pröva.

– Och någon reell brist på pumpor, oavsett ändamål, råder inte på

Bjärehalvön. Flyg runt och leta. Exempelvis till Glimminge Plantering.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 824                                                               2011-09-10

Torekov som svampmark

– Gunin, det blir för vanskligt.

– Jo du Lugin, men vi skall nog hitta en värdig representant

för tillförlitliga grodperspektiv. En ny pålitlig padda. Känn dig

lugn. Vi skall varna för listiga snokar.

– Nu är jag orolig inför närtiden. Det är svampår. Rikligt med

svamp i de fuktiga markerna. Men vågar vi käka svamp vars under-

sidor vi inte kunnat få granskade. Som om folk skulle köpa ett bättre

begagnad bil utan underredeskontroll. Rena livsfaran.

– Du har förmodligen rätt. Vi får avvakta tills vi fått en ny . . .

– Men avvakta. Vi måste ut med bilder. Vilka?

– Vi satsar på svamp.

– Överlever vi väl så lär vi väl återkomma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 823                                                               2011-09-06

Grötigt snack av snok i Torekov

– Gunin, hur går det med vårt projekt i tankar kring ”Opteryx”?

– Jo du Lugin, vi är ju fortfarande i en fas av insamling. Som du

minns från Kristianstads Vattenrike, Akt 774, krävs många med-

arbetare. Saker och ting skall ju ses från olika vinklar, från olika

typer av perspektiv, från fågelperspektiv till grodperspektiv.

Jag hade bestämt ett möte med paddan . . .

– Var det han i Akt 487?

– Ja, och Akt 525, men mötet blev lite dramatiskt. När jag kom till

hans hemtrakter träffade jag på en snok . . .

– Han var kanske också ute och snokade . . .

– Inga lustigheter, tack. Jag frågade snoken om paddan. Han verkade

lite grötig i halen, faktiskt lite svullen.

– Uppenbart vad han led av. Han hade en ”groda i halsen”.

– Värre än så, vår padda.

– Förvisso ingen halsläkare i aktion.

– Nej, vi måste se oss om efter en ny företrädare för grodperspektiv.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 822                                                               2011-09-05

Så gör folk för får i Torekov

- Övervakningskameran här. Presentation överflödig.

Gunin och Logut har i några Akter roat sig på min, folkets och

fårens bekostnad. Orerat om under och magi. Talat om ”Sesam

öppna dig” som rena och skära sagoromantiker.

Med några egna egenmäktigt framtagna bilder från Strandmalen

söder om Torekov vill jag berätta om någon sanning bortom magin.

Fårskocken med tackor och lamm rör sig fritt över delar av Heden.

Ibland skall grindarna vara stängda, ibland öppna beroende på till-

gång på bete och efterfrågan på avbetning. Om detta är fåren inte

upplysta. De kan komma från norr eller söder och finna grinden

enligt bestämmelserna. Stängd eller öppen.

Är grinden stängd så är den stängd. Här är det betet norr om som gäller.

Även om det är grönare på andra sidan. Hur många har som jobb att enbart

äta. Ät där ni är.

Det hjälper inte, som Gunin vill inbilla oss, att böna, be eller kyssa jorden.

Ali Baba och ”Sesam öppna dig” hör som sagts hemma i sagornas värld.

Men oväntad, eller väntad, hur man nu ser på tingen ordning bland folket,

så kan hjälpen infinna sig. Förra Aktens elever var läraktiga och skötsamma.

Som tonåringar kan det vara lite si och så.

Grinden öppnades och förblev öppen.

Självklart såg fåren chansen att komma söderut.

Utan hokus pokus.

Men dramat är inte slut.

Nu kommer en ny grupp ordningssinnade elever söderifrån

och finner grinden öppen.

Slarvigt syns de tänka. Den måste stängas enligt anslag.

Men å andra sidan finns det nu får på båda sidorna. Då bör

väl grinden kunna stå öppen.

Förmodligen kom någon Einsteinkopia på idén att fråga fåren.

Spelar ingen roll, blir förmodligen svaret. Fåren har sina egna

genomgångar.

Eleverna låter gällande anvisning gälla. ”Laglydigheten” inom laget

segrar. Grinden stängs.

Nu är betessäsongen snart över. Vi får, ursäkta ordvalet, invänta

nästa vår med blommande trift för att på nytt uppleva grinddraman.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 821                                                               2011-09-03

Så gör folk som får i Torekov

– Gunin, jag vill spåna vidare på fårgående, ursäkta, föregående

Akt om ”Hur gör folk?”. En saga med ”Sesam öppna dig”. Med

samma barn och samma lamm.

– Ok Logut, du har dem i vindskyddet. Blås på.

– För folket, från vindskyddet, till och genom grinden, inga

problem.

– Fåren då, tackorna och lammen?

– Jag hoppar över händelserna fram till grinden. Händelser vi upplevat

i många tidigare Akter.

– Ja jag ser hur de alla tänker: ”Hur gör folk?”

- Jag tror fåren tänkte på Ali Babas: ”Sesam öppna dig”, från en av

lammens favoritsagor, omdöpt från ”Ali Baba och de 40 rövarna” till

”Ali Baba och de 120 strövarna”.

– Onödigt, de kan se sig som rövare, vad avser grässvinnet. Men grinden

öppnade sig. Magiskt.

– I en sak blir det lika, ”Hur gör folk” och ”Hur gör djur” . . .

– Små ting, stora händelser. Ny generation, god omvårdnad.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 820                                                               2011-09-02

Lärdom, friska vindar i Torekov

– Login, i folkets television förekom för några år sedan ett program,

vill jag minnas, som hette ”Hur gör djur?”.

– Logut, jag anar vart du vill komma. Programmet borde vara mera

verklighetsanknutet och hetat ”Hur gör folk?”, eftersom det mest

positiva folk gör har de lärt av oss djur.

– Precis. När vädrets makter plågar oss med värme, kyla eller vind söker

vi skydd.

– Det är en djupt rotad kunskap hos flertalet arter, insikt i folkets

vokabulär, som vi kan kombinera med ätande, idisslande samt sömn

och vila, allt och samtidigt i harmoni med miljön.

– Kunskaper uppkommer när äldres erfarenheter går vidare till

andra arter och nya generationer.

– Även folkets ungar får lära sig att vid oväder söka skydd.

– Bra pälsar och lämpliga kläder gäller.

– Folk vet vett att söka skydd för kyla. När det gäller värme, solbestrålning,

är det mindre vett i vetanden. Då tar solbrännans fåfänga över och vetandet

om risken för hudcancer bränns ur hjärnorna.

– Hur vet du det?

– Kolla in på olika Akter. Exempelvis 578.

– Du, i flertalet bad-Akter plaskar både folk och fä rund i baljan.

Spana in 572, 645 och 677.

Vi har placerat vår blogg i <a