Horsakistan

Akt 994                                                                                                           2013-02-27

Föga flyt i Torekov-statistik

– Login, vad har dessa bilder med statistik att göra . . .

– I högsta grad Logut.  Vi har i otaliga Akter visat passagerarfartygen

Sund och Nanny i Torekovs hamn, 979 (2012-12-23), 801 (2011-08-07) och

694 (2010-08-07), lämna hamnen, vara i Öasundet, 106 (2006-06-27), angöra

bryggorna på Hallands Väderö, 350 (2007-08-21), 547 och 548 (april 2009),

samt återvända . . .

– Men även i sammanhang med inspelning av film och TV, 382 (2007-01-19)

och 935 (2012-08-28) samt som isbrytare, 882 (2012-03-01) . .

– Inte att förglömma transport av får, Akt 783 (2011-05-01) , samt kvigor

och hästar . . .

– Och under många år . . .

– Allt detta, och inget intryck på färdmedelsstatistiken . . .

– Månntro kapten Lindgren funderar över om han kan

tänkas vara inräknad bland tåg, bussar . . .

– Någonstans ifrån kommer väl den erfarne ”sjöbussen” . . .

– ”Tåg”, som i tackel, låter också maritimt . . .

– Men likväl, jag tycker verksamheten borde lämnat kraftigare

svall efter sig i statistiken . . .

– På tal om efterlevnad . . .

– Vi får väl se om vi får överleva . . .

– I så fall lär vi återkomma.

Akt 993                                                                                                           2013-02-21

Flaxande statistik i Torekov

– Sugus, hur kunde de . . .

– Medhålles Marun, hur kunde de missa den viktigaste

statistiken, den som omfattar oss, alla fåglar som flockas

kring folkens fönsterbord . . .

- Måhända tycker de att det är tillfylles vad som framgår av

tidigare Akter som 904, 2012-05-09, och från fågelräkningen

i januari 2009, Akt 528 från den 4/2 2009, som jag kopierat av:

– Du vet Marun, att räknekonsten är variabel, välutvecklad i Skåne, dubiös i andra delar

av landet. Jag kan ge dig en bild av fågelintensiteten kring matplatser på två ställen. Dels

vid punkt 120 i Torekov, dels vid en punkt nära Kristianstad, som besökts av Punin.

– Ja Urun, Punin, Stenshuvud-korpen, honom kan jag lita på. Han vet att en korp är mer än

ett tjog pjåddor.

– Ser vi till Torekov såg det ut som följer:  1. Talgoxe  2. Grönfink och Pilfink  4. Blåmes

  5. Bofink  6. Skata  7. Koltrast  8. Gråsparv  9. Kaja  10. Råka  11. Duva  12. Kråka

  13. Gulsparv  14. Rödhake  15. Gråsiska. Enligt Punin i Vä, utanför Kristianstad, gäller:

 1. Talgoxe  2. Pilfink  3. Blåmes  4. Bofink och Grönfink  6. Kaja  7. Koltrast  8. Skata

  9. Duva  10. Domherre och Rödhake  12. Gulsparv  13. Råka och Kråka  15. Gråsiska.

– Det var 2009, vad säger vi idag?

– Vi har betraktat tre matbord i Torekov, inom olika biotoper . . .

– Jo, dels i nära kustläge i sydväst, dels i nära skogsläge i nordost och

dels i central villabebyggelse . . .

– Vi tycker nog även sådant som klimatet åren mellan, snö och is, samt

naturligt foder i biotopen, kvarsittande bär och nypon samt äpplen, ger

variationer i arter och besöksfrekvenser . . .

– Men även, tycker jag, bör man beakta ofta och flest . . .

– Du menar att talgoxen oftast finns i närheten och besöker bordet flitigt

varje dag medan grönfinkarna kan komma i stora flockar, men kanske

bara några gånger i veckan . . .

– Mängd och kvalitet . . .

– Inga stora förändringar . . .

– Pilfinken dominerar . . .

– Andra platsen är en konkurrens mellan bofinken och grönfinken

att vara utmanare till den vid många andra bord ledande talgoxen . . .

– I sydväst finns mer inslag av kråkfåglar än i övriga . . .

– Men i nordost finns i stället inslag av hackspett och steglits . . .

– Kajan och duvan finns vid alla liksom koltrast och rödhake . . .

– Det verkar som gråsparven trivs bäst i centrum . . .

– På tal om trivsel och hälsa, såg du att forskare i Lund skall sätta upp

350 holkar i centrala Malmö för att via antalet ägg utreda om fåglarna

mår bättre eller sämre än de som lägger ägg i Vomb-byggdens 300

holkar, som finns på landsbygden. Intressant då några provtester har

visat att centrala stadens ägg uppgår till blott hälften av landsbygdens . . .

– Här är mängd och kvalitet kanske inte relevant . . .

– Relevant? Har den i utdraget ovan storskrävlande Punin hört av sig?

– Självfallet. Han såg vårt tjafs om statistik och skulle kartlägga platser

för landning, folkets mot fåglarnas . . .

– Exceptionellt töntigt . . .

– Det insåg Punin när han fått folkets statistik och skulle söka fåglarnas . . .

- Han insåg att landningsplatserna var varierande både vad avser plats och storlek samt

efter väder och årstidsväxlingar. Punin har sänt oss en bild från Kristianstad Vattenrike . . . . . .

– Lugar blev så deppig att han gick ner i vinkällaren och kom

upp med en skiss över sina favoriter, hämtade ur våra 100-tals

Akter som handlar om fåglar och andra folket närstående mat-

gäster som ekorrar och igelkottar  . . .

– Ok, in med den listan så vi kommer i tid till matbordet.

– Du, pungmesboet i Punins bild . . .

– Pungmesarna är redan vid matbordet. I Portugal.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 992                                                                   2013-02-16

Tålig statistik i Torekov

– Login, märkligt urval av Kajak . . .

– Medhålles Logut . . .

– Jo, i folkliga sammanhang om statistik är vädret helt

dominerande . . .

– Jo, alla pratar väder . . .

 – Talar ofta i vädret, trots att dåligt väder inte anses finnas,

om nu ingen ger väder, enbart dåliga och felbara eller felburna kläder . . .

– Leder ofelbart in på golf . . .

– Felburna kläder . . .

– Felaktigt väder . . .

– Ibland hjälper inte ens färgade bollar om föret är

trögt och mörka dygnet långt . . .

– Inte ens med strålkastare och självlysande bollar . . .

– Golf är folkligt, som vi redovisat i några ännu inte bort-

slagna ”out of bounds-Akter” som 876, 790 och 782 (2011-04-29)

samt 782, som hänvisar till ett dussintal känsliga Akter . . .

– Golf är tydligen ett slagkraftigt samtalsämne . . .

– Om inte handicap förs på tal . . .

– Jo, någon kan bli putt, men de finns värre

farsoter än golf . . .

– Bilar, som Marin tog upp i den tidigare Akten . . .

– Tänkte faktiskt mer i smått och rått  . . .

– Ok, fästingar, bakterier, virus och folkligt våld . . .

– Fy ja, det går att göra statistik av allt . . .

– Folk och fästingar är nästan som katt och råtta . . .

– Vi får anamma Sugus önskan om ett positiv bidrag . . .

– Du menar statistiken över Majblomman . . .

– Ja, till nytta och som ger föraning om en tidig vår . . .

– För många. Folk, ut och investera.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Slående statistik i Torekov

– Marin, vad sysslar ungkorparna med . . .

– Statistisktsett, Kajak, sitter de och äter . . .

– Statistik, ok för egot, mat ok, men katter och hundar, det är

väl till att ta i . . .

– Du menar att folk mer samlas kring statistik kopplat till

”Mammon”,  som aktier, guld och silver samt älskningsbilarna . . .

– Men före uppvisningen ett inlägg från vår brevduva Pax, som

upprörs över folks påstående att fler och fler arter kan navigera

efter stjärnor och magnetfält, har inbyggda kompasser . . .

– Jag vet att han anser det enbart är klippduvor och deras

ättlingar som har denna mentala begåvning . . .

– Urun ber att få framföra att han saknar de gamla mynten . . .

– Jo, jag kan hans matematik: ”På min tid fick jag 10 musslor för

en 50-öring. För en senare 50-öring fick jag bara två musslor. Idag

finns ingen 50-öringen. Det återkommer ingen med de nya mynten.

Hur köper jag nu musslor? Allt var bättre förr.”

– Han borde nog läsa statistik.

– Som test får han tolka den sista bilden.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 990                                                                   2013-02-10

Angelägnare i Torekov

– Gunin, vad tror du är viktigast i Torekov så här års?

– Absolut Lugin, semlor, som i Akt 241, 2007-02-20 . . .

– Nej . . .

Kanske som i Akt 253, 2007-03-06, fastlagsbulle, hetvägg

eller fettisdagsbulle . . .

– Vari ligger skillnaderna . . .

– Ok, du tänker på statistik, nu på väg in i ett nytt år.

– Folk är helt galna, det förs statistik över allting och alla

ting . . .

– Inte minst om de sina . . .

– Men även över sina nära och kära . . .

 

 

– Märkligt med ragdoll, som är ytterst lat och bekväm av sig . . .

– Kanske ett försök till egen prägling . . .

– Eljest finns alternativ i Akt 771, från den 7 mars 2011 . . .

– Jo jo, mars, det låter sig höras . . .

– Hunden är ju, trots allt jamande, folkets bästa vän . . .

– Men var har den lille trevlige taxen tagit vägen . . .

– Du menar exempelvis Rambo, från Akt 405 den 29/1 2007 . . .

– Jo, han som man kunde stå på marken och likställt tala med . . .

– Taxen låg länge på ”5 i topp listan”, men är nu utanför de 20:o,

han har förmodligen fastnat i något gryt.

– Skall vi ta en statistik till, före lunchen?

– Kan vi kosta på oss . . .

– Vikten av gemensamma måltider . . .

– Snabbt till moster Ella och Pinus den Höge . . .

– Återkommer sedan med mer om mer . . .

– Det får bli om kärlek och fågelsång, viktigast i världen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 989                                                                   2013-02-08

Upp och ner i Torekov

– Lugin, upp och ner i Torekov. Aktuella associationer?

– Gunin, ett urval finns. Nere på marken står det still, ännu

syns inga snödroppar. Folket fryser och tilläggsisolerar uppe

. . .  havet lägger sig och isen skjuter upp, motsägelsefullt . . .

– Jag tänkte på detta med att Bjärekustens fiskarförening fått

sin tomt uppsagd, på nytt i NST 28/1 och tidigare i vår Akt 814,

medan utanförliggande Wasa sjunkit ner i förra Akten . . .

– Men Wasa är inte ensam eller unik. Vi har i att stort antal

Akter, inte minst i april 2007, visat på olyckssystrar, som endera

sjunkit ner eller spolats upp, och här dyker det upp några till . . .

– Det där med Åkesson . . .

– Vill du kan vi i stället kalla det för ett politiskt

stolpskott. Campingen är ju granne med Torevi.

– Väderöklippet?

– Får representera upp, via optimism. Resultatet blev nog

humöret ner, pessimism. Antalet gårdar är ju något begränsat.

– Men antalet skarvar som dyker ner är på tok för stort . . .

– Vilket vi ofta har spytt galla över . . .

– Har vi galla?

– Skarvarna verkar ha. Vetenskapen skall lägga ner alldeles för

mycket resurser på skarvarnas spybollar . . .

– Vilken onödig uppgift, tycker jag. Lägg ner!

– Det var under folkets välmåendeepok, före vinterkräksjukans tid.

– På tal om dyngbollar, . . .

. . . dyngbaggen, som fixar till bollen, har nu vetenskapsmän

nedlåtit sig till att upphöja som jämlikar med oss och sälar . .

– Skämtar du? Får nog kolla med Snorre Säl . . .

– Forskare vid Lunds Universitet påstår i SvD (2/2 2013) att

även dyngbaggarna kan navigera efter stjärnorna, trots sina

minimala hjärnor . . .

– Borde inte sådan forskning läggas ner?

– Lugn, forskningen sker inte i Torekov utan i södra Afrika,

där det finns tillgång på elefantspillning. Sveriges 45 olika arter

saknar tillgång till spillning som kan ge storhetsvansinne.

– Vi återkommer till forskning.

Vi har placerat vår blogg i  <a