Korparna på Kallskärslid. Akt 1270. Guide till Hallands Väderö II

Akt 1270                                                                                                 2017-11-29

 

Guide till Hallands Väderö II

 

Gunin, i Akt 1257, den 16/7, mottog vi SHVN:s intressanta

    "Guide till HALLANDS VÄDERÖ" . . .

– Jo Lugin, och vi recenserade våra tillämpliga Akter mot

    guidebokens inledande kapitel . . .

– Korrekt, och vi lovade att recensera vidare, våra Akter mot övriga

    av guidens kapitel . . .

– För att se om vi tagit oss "vatten över huvudet" väljer vi nu att

    direkt gå vidare med avsnittet LIVET I HAVET, sidorna 122 - 137 . . .

– Nog så knepigt eftersom vi inte kan ta oss vatten över huvudet . . .

– Korrekt, ingen specialitet för korpar . . .

Carl von Linné, trodde ju svalor övernattade på havsbottnar, men

    inte korpar . . .

– Vårt hopp stod till Snorre Säl, och hans sjövana kompisar, att redovisa

    vad som finns och vad som tilldrager sig i undervattensmiljöerna . . .

– Vi går på deras bild- och informationsunderlag . . . .

– Först ut, havets silver, sillen, som betytt så mycket för både Väderön

    och Torekov . . .

– Ett jämförande kapitel, "Medeltidens sillfiske och sillberedning", finns i

    HALLANDS VÄDERÖ - naturen och kulturen, Ekstam-Forshed . . .

– Minns exempelvis Akt 803, den 13/7 2011 . . .

– Det var mycket om sillolja . . .

– Men rökt sill är smaskens . . .

– Finns det rökeri på Väderön, som på Bornholm och i Torekov . . .

– Nej, röken du brukar se och känna är från slyförbränning . . .

 

   

– Med lite tur kommer makrillen, liksom sillen, i stora stim . . .

– Då röks det makrill, förstås, på Ön . . .

– Nej, det får bli rensning och stekning på traditionellt sätt . . .

– Fjärsingen lär vara en läckerhet, men jobbigt om man blir stucken . . .

– Giftiga fenor . . .

 

   

– Torsken är en toppenfisk . . .

–Tycker även sälarna . . .

– Och krögarna, beaktande menypriset på torskrygg . . .

– Torskfiskarna är många . . .

– Kolja, vittling, lake, lubb, långa, paddtorsk, kummel,

    lyrtorsk, gråsej . . . 

– Som restaurangvarianter än fler . . .

 

  

– Det finns fler goda fiskarter i våra farvatten . . .

– Flatfiskarna, flundrorna, är gångbara . . .

– Rödspätta, skrubba, sandskädda, hälleflundra, sjötunga, rödtunga,

   slätvar, piggvar, slätrocka . . .

Sandhamnsbanken . . .

 

 

 

– Det finns gott om olika småfiskar bland tång, sten och klippor . . .

– Gyltor, simpor, snultror, tångsnälla, kantål, spigg, tobis . . .

– Folk, ut och snorkla . . .

– Hägern är en fågel, oaktat att den ofta har ben och näbb under ytan . . .

 

  

– Utöver nämnda arter förekommer så mycket mer . . .

– Sjurygg med stenbitshane och skvabbosohona, havskatt, ål, öring,

    marulk, nejonöga, skarpsill, staksill, horngädda, lax, näbbgädda,

    laxsill, knot, vittlinglyra, multe, glyskolja, havsabborre, vrakfisk,

    tångsnärta, glasbult, klumpfisk, tobiskung, sjökock, gylta, tejstefisk . . .  . .  

– Tonfisken har börjat dyka upp igen efter att ha saknats sedan 50-talet . . .

– Tumlaren har blivit mer frekvent tack vare ett växande skyddsområde . . .

- Blåhaj i Akt 1178 den 21/12 2015 . . . 

– Så finns här mängder av skaldjur, kräftdjur . . .

– Hummer, havskräftor, krabbtaskor, krabbor, räkor, musslor, snäckor,

    havstulpaner . . .

– Alltifrån smaksensationer till irritationsvarelser . . .

 

 

 

 

– Mjukare är alla arter av tång, alger och sjögräsgräs . . .

– Blås- och sågtång, blad- och fingertång, brunalger, gaffeltång,

    ålgräs, rödslick, finger- och skräppetare, ribbeblad, havsmossa,

    fjäderstick, kilrödblad, havssallat . . .

– Tångrätter är på uppgång på alerta moderna gourmérestauranger. . .

 

  

– Vi lämnar florans mjukhet och söker oss tillbaka till faunan . . .

– Finns lenisar här med . . .

– I tången, bland stenarna, på och i bottensanden . . .

– Havsborr- och sandmaskar, tång- och sandloppor, tånglöss, märlor . . .

– Därtill olika arter av sjöstjärnor, havsanemoner och

    havsgurkor . . .

 

 

 

 

 

– Så finns det tyvärr maneter, brännmaneter . . .

– Tyvärr? De har sin roll i näringskedjan . . .

– Förvisso, folk som bränner sig kan kleta in sig i filmjölk . . .

– Välj att leka med en öronmanet . . .

 

  

– Sälar har vi Aktat så mycket om så det må räcka . . .

– Vi återkommer kanske om problemen kring säldöden under

    de tre åren åren 1988, 2002 och 2008 . . .

– Sälarna är dessutom jäviga i denna Akten . . .

– Visst, informationsunderlaget är ju delvis deras . . .

– Några sälar verkar vara mer på kobbar än i vattnet . . .

 

  

– I vattnet ja, vi fick ingen rapport om sjöhäst . . .

– Men vi såg en häst som simmande i vattnet  . .

– Det var en vanlig häst, en ponny . . .

– Sysslade han med tångbad månde . . .

– Nej, ville ta sig runt staketet för att komma från

    Kappelhamnsslätten till Vitasand . . .

– Aha, det var han som försökte tas sig upp på Kallskärslid

– Med detta lämnar vi nerslaget i den maritima miljön . . .

 

 

  – Men vi vill slå ett slag för de två böcker vi nämnt ovan

   och några till . . .

– De mest lämpade julklappsböcker som kan inköpas för pengar . . .

– Kolla vad vi skrev i Akt 1230, 15/12 2016, inför julen 2016 . . .

– Kolla även vad vi skrev om julklappar i Akt 736, den 34/11 2010 . . .

– Strunta i elcykeln och satsa på guidade turer till fots!

–"Guide till HALLANDS VÄDERÖ" är årets julklapp . . .

- Du kan bli den förste att råka på en havsjungfru.

 

  Ur SHVN:s hemsida: 

Guide till Hallands Väderö, nyhet sommaren 2017 

Guideboken har tagits fram av Sällskapet Hallands Väderös Natur. 

Huvuddelen av texterna är skrivna och bearbetade av Sällskapet själva,

likaså har de flesta fotografierna levererats av medlemmar i föreningen. 

Författarna från SHVN är: Karin Falkmer (Stenbrytningen, fjärilar),

Mikael Haraldsson (Fåglar), Ingela Isaksson (Livet i havet), J

ohan Krook (Bla Vegetation och flora, Grod och kräldjur), J

an Lannér (Bla Skogen ett levande kulturminne, Kobbar och skär),

Lena Svedin (Bla Människor på ön, Bebyggelsen, Turism och båttrafik).

Övriga författare: Kerstin Bergelin (Svampar), Gunnar Isacsson (Insekter),

Ted von Proschwitz (Snäckor, sniglar och musslor). 

Boken har 288 sidor fyllda med fakta och vackra bilder. Vi beskriver

vegetation och flora i olika naturmiljöer, djuren på och runt om ön,

i luften, i havet och på land. Det finns kulturhistoriska texter om

människorna som vistats här och påverkat ön på olika sätt.

Boken har många faktarutor och pedagogiska känn-igen-uppslag.

På slutet finns fem olika vandringsförslag som alla utgår från Sandhamn. 

Guide till Hallands Väderö går att köpa direkt av Sällskapet

Hallands Väderös Natur eller hos någon av våra återförsäljare: 

Bjäre bokhandel i Båstad

Väderötrafiken; biljettkiosken i Torekov och kiosken på ön

Turistbyrån i Torekov  ICA Nära i Torekov   Torekov Båt & Motor

Killbergs bokhandel i Ängelholm   Bokhandeln Laholm

Naturrum Kullaberg  Klippans Bokhandel

Kartbutiken i Stockholm  Hedengrens bokhandel i Stockholm

 Normalpriset är 250kr

Beställer du den via Sällskapet och vill att vi skickar den med

post tillkommer 50:- i fraktkostnad.

 Du beställer en eller flera böcker genom att betala in på

PlusGiro 3 86 63-1 eller via Swish: 123 635 5960

Vid beställning måste namn och adress anges i meddelandefältet. 

Vill du hämta dina beställda böcker på Bjärehalvön,

kontakta vår kassör Ricard Jirle.

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se

 

 


Korparna på Kallskärslid. Akt 1269. Torekov - ett 10-årigt dopp i sanningen?

Akt 1269                                                                                                 2017-11-23

 

 

Torekov - ett 10-årigt dopp i sanningen

 

Login, kan vi anknyta till såväl vår egen Akt, Akt 1267 den 7/11,

    som till Övervakningskamerans Akt 1268, den 15/11 . . .

– Du menar Logut, ge ett historiskt, kröniskt, perspektiv på en

    senare och till synes uppföljande händelse . . .

– Ja, kanske upprinnelsen till filmen "SOLSIDAN" . . .

– Utifrån en artikel i Svenska Dagbladet, SvD, den 22/7 2007 . . .

– Badkappornas vandring genom årtionden, dekader och decennier . . .

– Vikten av de riktiga badutensilierna och frasiga frallorna . . . .

– Och kollen på klockan . . .

 

 

 

– Det verkar som Janne Carlzon lite sent upptäckt att

    han glömt den gamla slitna badkappan och trätt sig i

    galna fotbeklädnader . . .

– Men frallorna verkar genuina . . .

 

 
 
 

– Cocktailpartystämningen lever nog friskt vidare . . .

– Vi ser ju partytälten vandrar rund bland villorna från

    färskpotatistid och jordgubbar till kräftskivornas högtid.

– Blir intressant att få uppleva om filmen "Solsidans" korta

    medverkan i Torekovs sociala miljöer kommer att leda till

    nya mediala utsvävningar.

 

 

  

 

Vi har placerat vår blogg i <a

och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se

 

 

 


Korparna på Kallskärslid. Akt 1268. Månne en världskändis i Torekov

Akt 1268                                                                                                 2017-11-15

  

Månne en världskändis i Torekov

 

Övervakningskameran här.

S:ta Toras sten kom med inlandsisen för många år sedan

och är omtalad i legender samt ett populär lekobjekt.

Flyttblocket har i akt av sitt iögonfallande läge blivit något

mer än ett lokalt linslus.

Väldokumenterat vykortsobjekt som framgåt av många Akter.

 

 Jfr. Akter som 941 (7/9 2012) och 581 (3/8 2009)

  

Morgondoppsbryggan, Badbryggan, kom med turismen och har vuxit

till sig i styrka och berömmelse under sin över 90-åriga tillvaro.

Berömmelsen kommer att öka.

Badbryggan spelade nämligen i somras en huvudroll under filmatise-

ringen av "Solsidan", en långfilm byggd på en gillad TV-serie.

Filmen, som har premiär den 1/12, kommer att ses av hela svenska folket,

varefter Badbryggan också måste anses bli kändis i hela Sverige.

Efter filmens förväntade framgångar i ett antal av världens finaste och mest

inflytelserika filmgalor, exempelvis Oscar, Berlin, Cannes, Venedig, Paris,

Thesalonika, Chamonix, Moskva, Guldbaggen, MTV, African Movie Award,

San Sebastian, blir Badbryggan med all säkerhet kändis i hela världen.

Badbryggan går således om självaste Lotsstugan, som tappat i vidare kändis-

skap alltsedan lotshjälpen åt segelfartyg runt Bjärekusten upphörde.

Än leder dock Lotsstugan PR- & vykortsligan, med snudd på Sverige-rekord.

Rekordpretendent även som Akt-medverkare, som Akt 886, den 12/3 2012. 

Men nu gäller det Morgondoppsbryggan

Badbryggan, från 20-talets plankspång till dagens i betong,

vill jag visa här i ett utvecklingsscenario inför det förväntade

kändisskapet.

Bilderna som kommer i agendaföljd är inlånade från tidigare Akter.

Antalet bilder som inte lånats in är än fler. Bara att söka och leta.

 

 
  

En paus i bildstudierna.

Namnet är  i dag Morgondoppsbryggan, efter de tidigare beskrivna

badritualerna, ceremonierna, i slitna vita badrockar och träbonnar

samt med eller utan frallepåsar från Rantzows, Parkis eller Rapps.

Ett morgondopp.

Badande under andra dygnstider har måhända avvikande namn som:

 Bryggan, Badbryggan, S:ta Torabryggan, Mir á mar (Mirama)-

 bryggan,  Långbryggan, Morgonbryggan Faxes brygga.

Kanske fler.

På bilderna nedan syns en trappa på halva vägen ut.

Vissa barn använde namn som korta- alternativt långa bryggan.

Trappan försvann vid renoveringar på 50- 60-talen.

Under 50-talet fanns badflottar, sponsrade av olika badgäster i byn.

Faxe, Åhmansson, Falk m.fl.

 

 
 

Ibland är det svårt att avgöra om folkets jubel avser solnedgången

eller uppmärksamheten kring de som badar på Morgondoppsbryggan,

så här kvällstid.

Kanske en kombination.

  

Jag får väl omsider kolla upp vart en eventuell berömmelse leder.

 

  

Du som vill leta fler och mer om badbryggor får här några tips om adekvata Akter.

 

Morgondoppsbryggan:

1258, 1235, 1233, 1129, 1126, 1111, 1105, 1028, 995, 863, 851, 750, 745,

 677, 667, 665, 664, 625, 583, 580, 578, 403, 272, 118

 

De övriga fem badbryggorna, mellan det södra respektive norra

naturvårdsområdet återkommer jag till.

Ydrehallsbryggan, Klockan, Östra (Norra) Piren, Södra (Lilla)

Sandstopparen, Norra (Stora) Sandstopparen

och Campingbryggan i Baaveln.                        

                                                                        Filmen har smygpremiär över hela landet 27/11

Föregripande tips-Akter:

Ydrehall 750, Klockan 500, 863 och 1129, Sandstopparna 1111,  Ett antal bryggor 867

 

 

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se

 

 

 


Korparna på Kallskärslid. Akt 1267. Ett fall av återfall i Torekov

Akt 1267                                                                                                 2017-11-07

  

Ett fall av återfall i Torekov

  

Login, medan de övriga korparna gaggar om vem som

    har mest hål i huvudet kan vi plocka upp en idé, som vi

    hålat ut, enligt Akt 1242 den 6/3 2017 . . .

Logut, du tänker på krönikor, på Akt 1238 den 10/2 2017 . . .

– Ja, den då tänkta tanken att tänka tillbaka . . .

– Till november, flydda jubelårs, återgår vi nu som lovats . . .

– Kanske, kanske inte, kanske ett enkelt återfall . . .

– I november, för 60 år sedan, var Slättarödsvägen på banan . . .

 

  

– Samma år var det taklagsfest för nya skolan, Sandlyckeskolan,

    och stridbara diskussioner ekade runt om vad de Gamla skolorna

    skulle möta för öden och äventyr efter lärdomstiden . . .

 

    

– Tidigare elever kunde drömma sig tillbaka till goda skolår,

    för 95 respektive 88 år sedan, med en skola centralt i byn . . .

 

 
 

– I november 1962 klarnade idéerna kring Gamla folkskolan vi Parken . . .

– För 55 år sedan . . .

– Idag föreningslokal, en för byn viktig tillgång . . . 

 

  Ny framstöt om restaurering av 1700-talsskola i Torekov

  

– Om de många åren, med de många omhändertagandeidéerna

    lär vi återkomma till . . . 

– Vad vi däremot Aktat mycket om är verksamheter kring och

    med Kyrkorna, de gamla såväl som den senaste . . .

– För 35 år sedan, 1982, noterade NST följande . . .

 

  

Kyrkans, Församlingens, ansvar omfamnar även Hallands Väderö . . .

– Inkluderande de viktigaste byggnaderna . . .

– Som vi Aktat om under senare år har såväl Fyren med personalbostäder

    som Skogvaktargården renoverats . . .

– För 25 år sedan hittade vi detta meddelande i NST . . .

– Tiden läker alla sår . . .

 

  

– November, månad för tankar, tankar att tänka på

    att hitta ett bra ide för stundande vinters dvala . . .

– Det närmsta vi fann var en notis i NST den 13/11 1992 . . .

– Blott för 25 år sedan . . .

– Ja, Törnrosa sov i 1000 år . . .

– Som många av våra Akter om Hamnen visar är det numera

    livligt liv i hamnområdet, dag som nästan natt . . .

– Problematiken kring områdets bilparkering är fortfarande

    problematisk . . .

 

 Om bodar: Akt 1175 (5/12 2015)
 

– För 25 år sedan, kanske något tidigare, var det hajbalajban

    om ett garagebygge i utkantan av byn, på utkanten på tomten . . .

– En notis med nära anknytning till Akt 1261, den 14/9 2017 . . .

– Garaget är borta . . .

– Grannkonflikten likaså?

– Möjligen . . .

– Vadå möjligen . . .

–Att vi återkommer med fler ostrukturerade kröniker.

 

 

– Omhändertagandeidéerna du nämnde ovan . . .

– Ja, vad avser Gamla Folkskolan, så var det i och utanför

    världspressen, efter undervisningens upphörande 1957,

    mycket om och men kring vad skolan skulle nyttjas till . . .

– Statussommarbostad, komministerbostad, församlingshem . . .

– Lite kring detta skymtade till i Akt 796, den 21/6 2011 . . .

– Ja, folket i Torekov och några tidningsskribenter ville ju så

    gärna att det var, som framgår av artikel ovan, en 1700-talsbyggnad . . .

– Med några ytterligare artiklar vill vi närma oss en sannolikare sanning . . .

– Att det förvisso uppfördes en skolbyggnad på platsen 1769, men den

    nuvarande byggnaden uppfördes på samma plats 1840 . . .

– Faktiskt två år innan Folkskoleförordningen kom till . . .

– Men likväl, skolan är över 175 . . .

– Men likväl, förekommandet till trots,vi återkommer . . .

 

 
 

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se

 

 


Korparna på Kallskärslid. Akt 1266. Gluggarnas Torekov - hål i huvudet?

Akt 1266                                                                                                 2017-11-02

 

 

Gluggarnas Torekov - hål i huvudet?

 

Marin, vad håller de på med . . . .

Kajak, du menar Gunin och de andra ungkorparna . . .

– Ja, detta med gluggar och luckor i bebyggelsen . . .

– Medstämmer, har ju alltid varit ett naturligt inslag bland

boendeelementen . . .

– Vi kan visa på en bland många . . .

– Du menar gluggen som tillät utsikt från Frennegatan

mot Hamnplanen . . .

- Och vise versa . . 

– Ja, nästan under 100 år . . .

– Skjulet har ju "alltid" funnits . . .

–Och Hamnmagasinet kom till 1873 . . .

Miramar-byggnaderna uppfördes 1917-18 . . .

– Vi visar några bilder . . .

– I väntan på ungkorparnas återkomst.

 

 
 

 

 Ur vykort 1928

 

 

 

 

 

 

 

   

– Supportande Akter och Akter varifrån bilder lånats:    

    Akt 1183 (1/2 2016) samt 1025 (5/7 2013), 1077 (11/3 2014), 1177 (14/12 2015)

    814 (19/8 2011) och 1149 (30/6 2015).

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se