Korparna på Kallskärslid. Akt 202. Vrakek i vrakekor eller blir ekekor vrakek?
Akt 202 2007-01-16
Vrakek i vrakekor eller blir ekekor vrakek?
- Gunin, Pax kom med ett brev från Stenshuvud, från Punin.
- Vad skrev han om, Lugin?
- Utöver frimärket, motivet med en vrakeka, två andra bilder av
vrakekor. En eka under segel i och en, som verkar stå i ett vitrinskåp.
Snygga båtar.
- Ingen textförklaring?
- En rad, en fråga eller ett påstående, som påminner om en rebus:
”Ek, ekeka, ekvrak, vrakek, vrakeka”.
- Punin vill testa oss. Han vill få oss att blanda ihop vrakek och
vrakekor. Få oss att tro att vrakekor byggs av vrakek.
- Men några vrakekor finns ju inte med anknytning till Hallands
Väderö, den tidigare rikliga förekomster av vrakek, till trots.
- Vrakekor var en typisk båtkonstruktion i Blekinge skärgård, men
fanns även på Skånes östsida.
- Stenshuvud ligger ju bara ett stenkast från Kivik. Och i Kivik finns
kunskap om vrakekor. Vi bemöter Punin med kunskap, s.a.s. från sin
mammas gata.
- Vi låter Kiviksexpertisen tala via ”Vrakekans Vänner”:
Vrakekan är en gammal båttyp som räknas in bland blekingeekorna. Man vet att på mitten av 1800-talet fanns det ett 20-tal storbåtar och vrakekor som kiviksfiskarna använde vid drivgarnsfiske, eller som man sa på den tiden “vrag”.Vrakekan som fiskebåt har en förhållandevis kort historia - i huvudsak 1800-talets senare del - men är därmed inte mindre intressant som farkost och fiskebåt. Den var speciell för vår kust och användes för drivgarnsfiske, därav namnet “driva som ett vrak”, eller “vraga” som det hette förr.Vrakekan var så speciell i sig, genom sin konstruktion. Öppen tremastad, stormast för- stort råsegel, för- och aktermast med sprisegel, smack respektive gäck. Längden kunde variera mellan 22 och 30 fot och den var avsedd för mellan fyra och sex mans besättning, som fick ro den tunga båten vid stiltje.Vid god vind kunde farten bli åtta knop. Någon helt bevarad vrakeka finns inte.
Endast ett rekonstruerat skrov vid Blekinge läns museum i Karlskrona. Glädjande nog har Kiviks Museum en noggrant byggd modell skänkt av Teodor H Nilsson. Idén med att bygga en vrakeka i tidstroget utförande kändes angeläget att förverkliga, främst från närings/och kulturhistorisk synpunkt. På ett fiskeläge kan inte bara landbacken räknas till hembygden utan även i lika hög grad havet utanför. Sjösättningen ägde rum pingstdagen 1985.Vrakekan har inte blivit ett museeiföremål, utan fått sin plats i Kiviks hamn. 1985 bildades stödföreningen Vrakekans Vänner, och vi har som uppgift att äga och värna om ekans framtid. Den handhas av Kiviks Båtklubb, som inte bara svarar för skötsel och underhåll, utan även seglar med den. Vi i “Vrakekans Vänner” tackar er på förhand och ser fram mot ett gott samarbete.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Kommentarer
Trackback