Horsakistan

Vykortsbild på Rusticos och Biarmis falkunge.

Akt XII

Asylminne

-Gunin, var du inte oresonligt tuff när du tyckte jaktfalkarna kunde
bära sina pickelhuvor permanent? För evigt blinda.
- Möjligen Lugin. Men för mig är de skolade och tränade terrorister.
- Tror det mer beror på falkenerarens mentalitet och träningsmetoder.
Minns du inte falkarna som farfar Marun berättade om?
- Jodå, paret Rustico och Biarmi, som rymde hit till Hallands Väderö
och sökte asyl för att de inte fick para sig.
- Ja, de lär ju ha varit trevliga gökar. Förlåt falkar. Rustico, från Bor-
garnes i Island var med på en isländsk galeas i Medelhavet och träf-
fade Biarmi, som kom från Samsun i Turkiet. De tyckte Väderön låg
mitt på linjen mellan deras respektive födelseplatser. De fick en unge
här på Väderön och bosatte sig sedan på Orkney.
- Varför flyttade de? De var ju omtyckta. Ungen var ju till och med
linslus på ett vykort.
- Väderöns asylregler var för tuffa. Deras jaktinstinkter riskerade bli
alltför avtrubbade. Jakträtten var ju en handelsvara, en fråga om
arrende. All tjuvjakt kunde leda till att asylrätten gick förlorad.
- Men de lär ha varit roliga. Deras dispyter, när Rustico med sina
isländska gudar konfronterade Biarmi och hennes grekiska gudar
är ju en berättarlegend på Väderön. Farfar menade att dessa skär-
mytslingar borde ha roat herrar Ahlström, Linander och Ask mer än
harjakterna.
- Jag skall kolla med Kajak om han vet något om falkarnas vidare
öden.