Korparna på Kallskärslid. Akt XLIV. Olyckligt uthängda.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLIV. Olyckligt uthängda.


Bild: Galghumor och olyckskorpar
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLIV 2006-02-18

Olyckligt uthängda.

- Lugin, hur många skrönor, ordspråk och talesätt om oss korpar
känner du till?
- Du, Gunin, det är ganska många. Att de finns, världen runt, i så
stor omfattning kan kanske delvis förklaras med att vi anses vara
en talande fågel. Rentav tilltalande.
- Och att vi är konsekventa, helt svarta. Inget fjäderkrafs.
- Många tycker det är skrämmande med den helt svarta skruden.
Vilket är ytterligare grund för missförstånd, missund och förtal.
- Ja, för att säga att någonting är ogenomförbart, sägs detta ibland
som ”det sker när korpen blir vit och svanen svart”.
- Eller att vi är oförbätterliga - ond natur kan inte utplånas - genom
uttrycket: ”vad hjälper det att tvätta en korp, han blir aldrig vitare”.
- Samma talesätt har jag sett i betydelsen att det är lönlös möda att
urskulda en skojare.
- Det är många skrönor som berör hängning och halshuggning.
- Visst , om någon är ödsbestämd att bli hängd eller halshuggen och
sedan prisgiven som asmat, han kan ju aldrig undgå sitt öde. Denna
tragik ser vi ibland beskrivet som: ”De korparna ska ha, de ska de”.
- Men eftersom ordspråken finns i alla språk, blir de ofta, mycket
ofta, felöversatta. Och alltid till vår nackdel när det gäller våra goda
egenskaper.
- Du tänker på ”den som korpar tillhör drunknar inte”, som står för
att om ödet bestämt hängning så kan denna hängning inte föregripas
av att offret drunknar dessförinnan.
-Ja, här misstänker jag att talesättet är: ”den som står väl med korpen
dukar aldrig under”. Det är förvisso något helt annat.
- Skojare håller ihop ser jag ibland som ”den ena korpen hackar inte
ut ögonen på den andra”. Det är helt enkelt så, att när två korpar
skojar med varandra, har båda glimten i ögat.
- Missförstånden kommer från att många talesätt handlar om att vi
hackar ut ögonen på folk, djur, kleti och pleti. Trist.
- ”Otacksamhet är världens lön” blir ”ger man mat åt en korp, så
hackar den ut ögonen på en”.
- Ursprungligen är det så, att en korp är beredda att offra sin syn om
det kan linda en svältandes nöd.
- När vi värnar om småfåglarnas frid och säkerhet även då vi sover,
blir det av illvilja: ”när korparna hackar ut ögonen på varandra får
småfåglarna fred”. Tolkningen blir en helt annan.
- Var kommer detta med ”olyckskorpar” från?
- Olyckor med den hacka, som kallas korp, den som vi beskrev i
föregående akt, nr XLIII – Slagkraftig korp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback