Horsakistan

Akt 702                                                                2010-08-24

Skatt och uppskattning utanför Torekov

- Hej.

Här är jag. Jag såg en lucka i Akterna, medan korparna planerar inför höstens

flyttfågelstreck och eventuella stannarters nöjesmedfarande. Som hänt förr.

Resor till Spanien, hösten 2007. Finns berättat i några Akter från den tiden.

Jag heter Rufus. Arion Rufus. Jag är röd skogssnigel och framlever mitt liv på

Hallands Väderö. Många av det besökande folket på denna populära ö tror vi är

invandrare från Spanien, på tal om nöjesresor. De tror vi är mördarsniglar.

Det är vi långt ifrån. Tvärt om. Vi är inresta från centrala Europa för att sätta färg

på skogs- och trädgårdsmiljöer. Vi trivs bäst i blandad lövskog. Hallands Väderö är

en underbar ö att bebo och vistas på. Många av våra förfäder kom till Solliden på Öland

för att där behaga miljön. Se Akt 111, den 19/7 2006. Vi följde med korparna därifrån.

Här på Ön är det klart bättre. Vi saknar prinsessan Madeleine, men vi har faktiskt sett

henne här på Ön.

Vi vill slippa bli jagade som fredlösa. Vi är nyttiga för naturen. Vi har bidragit till att göra

Väderön till den pärla i Kattegat, som den är. Hur är det folk brukar säga? Jo, att där regn-

bågen börjar eller slutar finns en skatt. Sägner och legender talar om en skatt på Väderön.

Se här:

Jag tror faktisk någon har sett fel. Det var ingen skatt i vanlig mening. Det var vackra sniglar:

Vad är det för märkligt med snäckor vis á vi oss sniglar. Vilken uppståndelse på fyrvaktar-

boställets gårdsplan när en vinbergssnäcka lyckats fly från köket. Vi missunnar förvisso

inte snäckan dess frihet, men lite diskretion hade onekligen varit smakfull. Hade alla djur

släpat rund med huset på ryggen hade inte mycket blivit uträttat och naturen förmodligen

lidit brist på kalkämnen.

Avslutningsvis, var aktsam om djurlivet på Hallands Väderö.
Bortse möjligen från fästingar och storskrakar.

På återhörande, möjligen.

Vi har placerat vår blogg i <a