Korparna på Kallskärslid. Akt 182. Nya stormaktsfasoner?
Bilder: Foton från Lugars resa till Amsterdam (november 2006).
1. Modell av 1600-talsskeppet William Rex (Rijksmuseum). Medverkade vid
erövringen av ”Nya Sverige” 1655 och Köpenhamns försvar mot svenskar-
na 1658. Holländsk variant på svenska regalskeppen Vasa och Kronan.
2. och 3. Scandorama-turistgrupp vid Rembrandthuis vid Jodenbreestraat.
4. Hennes & Mauritz-reklam i kanal utmed Rokin.
Akt 182 2006-12-09
Nya stormaktsfasoner?
- Lugar, någon vis man, möjligen Erik Maria Remarque, har sagt:
”Det är endast när man bara har ett mål i livet som man är verkligt
fri”. Känner du dig fri?
- Låt mig, Gunin, svara så här: ”De flesta gör det ena efter det andra.
Jag gör det ena före det andra”.
- Ok, du menar att du kan slappna av och fundera kring ting som inte
är lika angelägna som saker. ”Bra saker, banala ting”.
- Det låter något förenklat. Ibland, för det mesta, är det svårt att välja
om hjärnan eller hjärtat skall bestämma.
- Några ting som störde ditt hjärta eller hjärna i Amsterdam?
- Några frågor kring erövring.
- Ser man på, någon hemsmugglad korptjej, som du gömmer undan
för oss?
- Nu låter du som Lugin.
- Ursäkta mig, jag uppfattade det som en passning.
- Sverige och Holland har ju aldrig fört direkta erövringskrig mot
varandra. Sverige har dock haft bekymmer med holländarna i sam-
band med att de hjälpt andra nationer, exv. Danmark 1658, vid inva-
sionsförsök. Hollands och Sveriges stormaktstid sammanföll under
1600-talet. Holland var en stark sjöfartsnation med en duglig krigs-
flotta.
- Men samtidigt kom många industriidkare och köpmän från Holland
och etablerade sig i vårt land. Vi har en anfader som tjänade Louis
de Geer. Holland bidrog till uppbyggnaden av vår storhetstid.
- Men därefter, 1649, svek de oss och gick över till Danmark. Vår
koloni i Nordamerika, ”Nya Sverige” erövrade holländarna 1655.
- Tänkte på det i Amsterdam, när jag varseblev svenska invations-
försök där.
- Vad säger du, var vår nya ostindiefarare, Götheborg III, konverte-
rad till regalskepp, på väg in i kanalsystemet?
- Alls inte. Helt fredliga intrång. Svensk handel i form av reklam och
svensk turism i form av bussresenärer.
- Så Amsterdam och Holland var värt ett besök? Varför, och hur,
kom du tillbaka?
- Hur skall jag berätta nästa gång vi ses. Varför? Låt mig göra en tra-
vestering på en strof ur ”Den stora sorgens träd” av den holländske
författaren Henriette Roland Holst: ”Det står en fur vid Kallskärslids
branta sluttning, blott där kan glädjens blommor slå rot”.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Kommentarer
Trackback