Korparna på Kallskärslid. Akt IV.
2005-12-28
Korparna på Kallskärslid
Akt IV.
- Jo du Gunin, varför din berättelse om fiktiv inkomstskatt är vrö-
vel, skall jag förklara för dig. Jag nämnde tidigare för dig om Bel-
gien. Dit smet ju en del svenskar efter det att fastighetsbubblan
spruckit. Enligt mitt synsätt en skatteflykt för många av dem. Jag
tror det ligger många dolda möjligheter till skatteflykt i ditt förslag.
När det gäller respekten för skatteplikt är den sämst i Belgien, över
18% av dess befolkning tar inte avstånd från skattefusk. Vilka kom-
mer därefter, tror du? Jo, svenskarna – till skattefusk säger 11,4% av
befolkningen ok. Varför tror du det är så?
- Jag tror jag vet Lugin. Det beror på skattebetalarnas brist på tillit
till sina myndighetsutövare. En skattebörda måste upplevas som ärlig
och välmotiverad. Annars skall ont med ont förgöras.
- Pricken över i, käre broder Gunin. Har du smygläst farbror Logins
tidningsinsändare om fastighetstaxeringen i Torekov? Här är den.
Läs den. Vet du föresten vad en palindrom är?
**
Lögn, förbannad lögn och statistik? - nej, en fråga om tillit.
Jag hör och läser om att fastighetstaxeringen har engagerat många.
Ett antal av traktens politiker (M. Pålsson, P. Danielsson och B. Silf-
verstrand m.fl.) har skrivit i NST om dess följder, den fiktiva be-
skattningen och huruvida denna skatt är befogad och genial eller
orättvis och orimlig. Margareta Pålsson (m), riksdagsledamot från
Åstorp, skrev exv. den 12/12 under Debatt i NST om taxerings-
höjningar, kraftiga sådana, i Skåne. Hon nämner 30-40 procent.
Hade hon besökt Torekov skulle hon fått uppleva höjningar på
över 70 procent. Debatten handlar nästan uteslutande om snäv
fastighetsekonomi (betalningsförmåga, penningflöden), varian-
ter på beskattningskonstruktion (ex. årlig skatt eller skatt vid
säljtillfället) eller konstruktionen av värdeområden. Tyvärr,
alltför ofta även en vulgärdebatt om kakel, diskmaskiner och
antalet plattor på spisen. Vulgärdebatt för att den har som syfte
att förlöjliga taxeringen, inte kritisera den.
Sammantaget missar debatten det viktigaste i kritiken mot fastig-
hetstaxeringen, det som gör den verkligt farlig. Nämligen att den
bryter ner tilliten till vår myndighetsutövning. Ett antal tidnings-
artiklar och böcker redovisar den forskning som klart signalerar att
brist på existentiell tillit ger ohälsa. Vissa forskare menar att bris-
ten på tillit är första sprickan i ett samhälle dömt till undergång
(Rothstein B. 2001, The Universal Welfare State as a Social
Dilemma och Näringslivets forskningsinstitut - RATIO).
Hur kan tillit undergrävas? Jo, inom ett visst värdeområde i
Torekov upptaxerades en fastighet med 79%, grundat på för-
säljningsstatistik. Värdet är uppdelat på mark och byggnad. En
konsekvens blir att byggnadens värde nu kraftigt överstiger en
nyproduktion med samma standard. Detta förefaller orimligt. I
samma takt som byggnaden förfaller stiger dess värde. Myndig-
heten hävdar riktigheten genom statistik. Här tror jag myndigheten
fabulerar och tilliten sviktar. I statistikunderlagen går det inte att
urskilja vad byggnad respektive tomt betytt för priset. Jag har säl-
lan sett en annons som begär pris på annat än helheten. Nu kan vän
av ordning hävda att detta är en ”strid om påvens skägg”. Ja, eko-
nomiskt. Men tittar vi en gång till på statistiken inom nämnda vär-
deområdet, finner vi att hos majoriteten av reella köp har konse-
kvensen blivit att byggnaderna helt rivits (sanerats). Jag vill hävda
att byggnaderna snarare varit en belastning än en tillgång för fastig-
heterna. Sens moral: Inom en treårsperiod stiger värdet för ett sane-
ringsobjekt – redan taxerat till över nyproduktionskostnaderna –
med ytterligar 79%. Förklaringen ligger naturligtvis i att en person,
som är villig att betala ett tiotal miljoner för en attraktiv fastighet,
inte gör detta för att flytta in i en ”kolonistuga” – även om den är
taxerad till ett antal miljoner. Ytterligare en ”strid om påvens skägg?”
Ja, ekonomiskt. Men ur tillitssynpunkt förödande. Om fastighets-
skattens vara eller inte vara, det är en sak , men sättet för taxeringen
måste radikalt förändras – för myndighetstillitens skull.
Login.
**
- Rätt Lugin, det är Logins kria, som jag fått läsa som tack för att
jag tipsade honom om de 12 sanerade byggnaderna. Men det där
med palindrom, det är ju ord som kan läsas från båda hållen. Som
pappas och mammas namn, Kajak och Sugus.
- Just så Gunin. Samma gäller tillit. Det går inte att komma undan
genom att gå baklänges - backa från ärlig- och redlighet.
Vad göra? Se Akt V.
Korparna på Kallskärslid
Akt IV.
- Jo du Gunin, varför din berättelse om fiktiv inkomstskatt är vrö-
vel, skall jag förklara för dig. Jag nämnde tidigare för dig om Bel-
gien. Dit smet ju en del svenskar efter det att fastighetsbubblan
spruckit. Enligt mitt synsätt en skatteflykt för många av dem. Jag
tror det ligger många dolda möjligheter till skatteflykt i ditt förslag.
När det gäller respekten för skatteplikt är den sämst i Belgien, över
18% av dess befolkning tar inte avstånd från skattefusk. Vilka kom-
mer därefter, tror du? Jo, svenskarna – till skattefusk säger 11,4% av
befolkningen ok. Varför tror du det är så?
- Jag tror jag vet Lugin. Det beror på skattebetalarnas brist på tillit
till sina myndighetsutövare. En skattebörda måste upplevas som ärlig
och välmotiverad. Annars skall ont med ont förgöras.
- Pricken över i, käre broder Gunin. Har du smygläst farbror Logins
tidningsinsändare om fastighetstaxeringen i Torekov? Här är den.
Läs den. Vet du föresten vad en palindrom är?
**
Lögn, förbannad lögn och statistik? - nej, en fråga om tillit.
Jag hör och läser om att fastighetstaxeringen har engagerat många.
Ett antal av traktens politiker (M. Pålsson, P. Danielsson och B. Silf-
verstrand m.fl.) har skrivit i NST om dess följder, den fiktiva be-
skattningen och huruvida denna skatt är befogad och genial eller
orättvis och orimlig. Margareta Pålsson (m), riksdagsledamot från
Åstorp, skrev exv. den 12/12 under Debatt i NST om taxerings-
höjningar, kraftiga sådana, i Skåne. Hon nämner 30-40 procent.
Hade hon besökt Torekov skulle hon fått uppleva höjningar på
över 70 procent. Debatten handlar nästan uteslutande om snäv
fastighetsekonomi (betalningsförmåga, penningflöden), varian-
ter på beskattningskonstruktion (ex. årlig skatt eller skatt vid
säljtillfället) eller konstruktionen av värdeområden. Tyvärr,
alltför ofta även en vulgärdebatt om kakel, diskmaskiner och
antalet plattor på spisen. Vulgärdebatt för att den har som syfte
att förlöjliga taxeringen, inte kritisera den.
Sammantaget missar debatten det viktigaste i kritiken mot fastig-
hetstaxeringen, det som gör den verkligt farlig. Nämligen att den
bryter ner tilliten till vår myndighetsutövning. Ett antal tidnings-
artiklar och böcker redovisar den forskning som klart signalerar att
brist på existentiell tillit ger ohälsa. Vissa forskare menar att bris-
ten på tillit är första sprickan i ett samhälle dömt till undergång
(Rothstein B. 2001, The Universal Welfare State as a Social
Dilemma och Näringslivets forskningsinstitut - RATIO).
Hur kan tillit undergrävas? Jo, inom ett visst värdeområde i
Torekov upptaxerades en fastighet med 79%, grundat på för-
säljningsstatistik. Värdet är uppdelat på mark och byggnad. En
konsekvens blir att byggnadens värde nu kraftigt överstiger en
nyproduktion med samma standard. Detta förefaller orimligt. I
samma takt som byggnaden förfaller stiger dess värde. Myndig-
heten hävdar riktigheten genom statistik. Här tror jag myndigheten
fabulerar och tilliten sviktar. I statistikunderlagen går det inte att
urskilja vad byggnad respektive tomt betytt för priset. Jag har säl-
lan sett en annons som begär pris på annat än helheten. Nu kan vän
av ordning hävda att detta är en ”strid om påvens skägg”. Ja, eko-
nomiskt. Men tittar vi en gång till på statistiken inom nämnda vär-
deområdet, finner vi att hos majoriteten av reella köp har konse-
kvensen blivit att byggnaderna helt rivits (sanerats). Jag vill hävda
att byggnaderna snarare varit en belastning än en tillgång för fastig-
heterna. Sens moral: Inom en treårsperiod stiger värdet för ett sane-
ringsobjekt – redan taxerat till över nyproduktionskostnaderna –
med ytterligar 79%. Förklaringen ligger naturligtvis i att en person,
som är villig att betala ett tiotal miljoner för en attraktiv fastighet,
inte gör detta för att flytta in i en ”kolonistuga” – även om den är
taxerad till ett antal miljoner. Ytterligare en ”strid om påvens skägg?”
Ja, ekonomiskt. Men ur tillitssynpunkt förödande. Om fastighets-
skattens vara eller inte vara, det är en sak , men sättet för taxeringen
måste radikalt förändras – för myndighetstillitens skull.
Login.
**
- Rätt Lugin, det är Logins kria, som jag fått läsa som tack för att
jag tipsade honom om de 12 sanerade byggnaderna. Men det där
med palindrom, det är ju ord som kan läsas från båda hållen. Som
pappas och mammas namn, Kajak och Sugus.
- Just så Gunin. Samma gäller tillit. Det går inte att komma undan
genom att gå baklänges - backa från ärlig- och redlighet.
Vad göra? Se Akt V.
Kommentarer
Trackback